Läsinlärningsmetoder i undervisningen : – En systematisk litteraturstudie

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap; Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Sammanfattning: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder forskningen anser är mest effektiva i läsundervisningen. Denna undersöknings insamling bygger på data från vetenskapliga artiklar som har sammanställts i resultatet, för att få fördjupad förståelse gällande läsundervisningen och olika läsinlärningsmetoder. Resultatet av denna litteraturstudie visar att det finns flera strategier och metoder, både analytiska och syntetiska som används av lärare i läsundervisningen. De som framkommer i resultatet är Helordsmetoden, Ljudningsmetoden och varianter av dessa såsom Wittingmetoden, LTG och ALS (att skriva sig till läsning). Resultatet visar också att valet av metoder påverkas av olika faktorer gällande elevernas framgång i läsning. Det framgår även att en specifik metod inte är mest effektiv utan det handlar snarare om ett varierat arbetssätt och en kombination av läsinlärningsmetoder för effektiv läsundervisning. Forskningen är överens om att den syntetiska metoden, ljudningsmetoder, är viktigast i början av barnens läsning eftersom analytiska metoder såsom Helordsmetoden inte innehåller ljudningsmoment. Slutsatsen är att det finns många metoder och strategier för att läsinlärningen ska ge en god effekt, för att alla elever ska lära sig läsa och utveckla sin läsförmåga.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)