ATT ÅTERGE AFRICAN AMERICAN VERNACULAR ENGLISH PÅ SVENSKA. En analys av hur dialekt översätts i tre av Toni Morrisons romaner

Sammanfattning: En svårighet som många översättare av skönlitterära texter måste kunna hantera är översättning av dialekt. I den här uppsatsen analyseras de svenska översättningarna av tre av Toni Morrisons verk för att se hur de drag av African American Vernacular English (den dialekt som används av många afroamerikaner) som förekommer i böckerna har översatts. Böckerna som analyseras är The Bluest Eye, Sula och Home samt översättningarna De blåaste ögonen, Sula och Hem. Källtexterna (KT) och måltexterna (MT) analyseras utifrån Berezowskis beskrivningar av olika strategier som kan användas av översättare när de översätter dialekt. Resultaten visar att den vanligaste strategin som översättarna av dessa tre böcker använt är neutralisering (neutralization), dvs. att dialektala drag i KT översätts till standardspråket (i det här fallet standardsvenska) i MT. Utöver det användes lexikalisering (lexicalization), dvs. att översättarna endast överförde dialekten på den lexikala nivån, vanligen med hjälp av vardagliga ord. Slutligen användes också översättning till ett vardagligt språk (colloquialization), dvs. översättning av dialekt till ett vardagligt språk som inte har med den lexikala nivån att göra. I undersökningen presenteras också fall där översättarna kompenserade för att de inte översatte de dialektala dragen i en mening genom att använda vardagliga ord i en annan mening. Detta kallas i den här uppsatsen för kompenserande lexikalisering. Dock är det osäkert om dessa vardagliga ord alltid används för att kompensera för neutraliseringen av dialekt.