Barns minnesåtergivning - uppkomsten av falska minnen och suggestionspåverkan utifrån positiv respektive negativ information

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Psykologiska institutionen

Författare: Joakim Lundgren; [2012]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

Falska minnen förklaras teoretiskt med bl.a. implicita associationer, och svårigheter att skilja mellan faktiska eller påstådda källor. I denna studie undersöktes huruvida positivt respektive negativt innehåll i en berättelse påverkar uppkomsten av falska minnen, enligt DRM-paradigmet. Deltagarna för studien (30 förskolebarn i åldrarna 3-6 år) delades in i två grupper där ena gruppen hörde en positiv version av berättelsen, och andra gruppen en negativ version. Deltagarna genomgick sedan tre minnestest med cirka en veckas mellanrum, där de svarade på allmänna frågor om berättelsen, genomgick igenkänningstest med bilder, samt svarade på två suggestiva frågor. Resultatet visade hög frekvens av falska minnen. Skillnader mellan gruppernas svar på de allmänna frågorna var statistiskt signifikant. Deltagarna som hört den negativa versionen tenderade att minnas mer korrekt på de allmänna frågorna, uppge färre falska minnen på igenkänningstesten och föll i lägre utsträckning för suggestionen. Resultaten diskuterades utifrån bl.a. Source Monitoring Framework och Fuzzy-trace teorin.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)