Nudge; en knuff i rätt riktning? : Ett beteendeekonomiskt experiment om svenskars attityder till nudge

Sammanfattning: Beteendeinterventioner – så kallade nudge – syftar till att få individer att ta beslut som är gynnsamma både för individ och samhälle genom att göra subtila förändringar i den miljö inom vilken individer tar beslut. Beslutsfattare världen över har börjat använda nudge som ytterligare ett policy-verktyg. Nudge har emellertid kritiserats för dess tvivelaktiga etiska principer och debatten om nudge har i stort sett fortskridit utan inflytande från allmänheten. För i vilken utsträckning anses nudge-interventioner vara acceptabla och när upplevs de vara inskränkande på individens fria val? Bör alla typer av nudge uppfattas som lika eller beror attityder på specifika särdrag i nudge-interventionen?Syftet med denna uppsats är att undersöka allmänhetens attityder till nudge med avseende på i) acceptans och ii) inskränkande på fria val. I synnerhet avser studien undersöka attityder till pro-self nudge (vilka fokuserar på privat välfärd) och pro-social nudge (vilka fokuserar på samhällets välfärd) samt till nudge av tre påträngandegrader (kategorisering av grad av påträngande på individens autonomi). Studien ämnar även undersöka huruvida individuella skillnader i världssyn påverkar attityder till nudge. Ett representativt urval av svenska medborgare (n=677) fick i en webb-baserad enkätundersökning ta ställning till ett antal nudge-scenarier som rörde tre policykontexter; miljö, rökning samt pension. För att undersöka preferenser för pro-self respektive pro-social nudge användes en kontrastiv vinjettmetod. För att testa för individuella skillnader inkluderades frågeformuläret CCWVG.Resultaten visar att samtliga nudge-scenarier har ett majoritetsstöd gällande acceptans. Dock uppfattas drygt en fjärdedel av nudge-scenarierna vara inskränkande på fria val. En skillnad gällande attityder till samtliga nudge-scenarier mellan pro-self och pro-social nudge kan inte säkerställas statistiskt. För påträngandegrader fann vi att en högre påträngandegrad minskar acceptans för nudge-interventionen. För inskränkande på fria val observeras det anmärkningsvärda resultatet att påträngandegrad medel anses vara mest inskränkande på fria val. Vidare fann vi att individer med en individualistisk världssyn tenderar att vara mindre accepterande till enskilda nudge-scenarier.Avslutningsvis indikerar våra resultat att det inte finns någon allmän godtagen föreskrift över hur en nudge bäst ska utformas. Att uppmärksamma detta är en fundamental aspekt både för att nyansera teorin om nudge som policyverktyg samt även för att kunna implementera effektiva nudge i framtiden.