Flödeseffektivitet i partneringprocessen : En studie av produktbestämningsskedet

Sammanfattning: Partnering som arbetssätt har funnits i Sverige sedan slutet av 90-talet och kommit att bli allt vanligare, särskilt inom offentligt byggande. Arbetssättet är en reaktion på det traditionella förfarandet som kritiserats för att vara fragmentiserat och innebära dåligt utnyttjande av kunskap och skapa många konflikter. I en integrerad organisation och med en iterativ process utvecklar och genomför alla aktörer projektet med full transparens i alla delprocesser i syfte att maximera värdet av slutprodukten och sätta kundens behov i centrum. ByggDialog är ett företag som från start specialiserat sig på partnering och som organiserar och leder produktbestämningsskedet ofta kallat Fas 1, varefter man också samordnar alla entreprenörer och utför byggentreprenaden med egen arbetskraft. ByggDialog vill utveckla sitt arbete i Fas 1 och skapa en så flödeseffektiv process som möjligt för att komma till produktion inom rimlig tid. Detta är viktigt då man strävar efter effektivitet i allmänhet men också för att det ska vara möjligt att med god säkerhet och små avvikelser prognostisera resursbehov, tillväxttakt och resultat. Flödeseffektivitet är ett begrepp hämtat från Lean-teorin som har sitt ursprung i Toyotas bilfabriker. Det handlar om att skapa en process där icke värdeskapande aktiviteter elimineras och fokus ligger på densiteten i värdeöverföringen till produkten och dess flöde. Syftet med denna rapport är att applicera dessa teorier på ByggDialogs processer i Fas 1 och att genom intervjuer med personer med stor erfarenhet kartlägga icke värdeskapande aktiviteter i Fas 1. I studien ingick också att föreslå åtgärder till förbättrad flödeseffektivitet. Det gjordes även en ansats till att beräkna flödeseffektiviteten i ett antal genomförda projekt i syfte att utreda möjligheten till lämplig indikator för företagets förbättringsarbete av Fas 1. Det visade sig att flödeseffektiviteten i Fas 1 sammanfattningsvis kan påverkas positivt genom bland annat öppenhet, integrerade organisationer, standardiserade arbetssätt, iterativa projekteringsmetoder och tydlig projektledning. En indikator för flödeseffektivitet som beaktar kvoten mellan värdeskapande tid och genomloppstid genom BTA visade sig vara komplex att ta fram. En framkomlig väg är dock att endast låta indikatorn avspegla genomloppstid genom BTA eller produktionskostnad. Fördjupade studier rekommenderas ByggDialog för att söka den mest användbara metoden för uppföljning och mätning av effektiviteten i Fas 1.