Ryggimplantat med textilt ytskikt

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

Sammanfattning: Företaget Ortoma utvecklar i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhus och Smart Textiles ett implantat som ska placeras mellan ländryggens taggutskott för att lindra spinal stenos. Implantatet ska ha en kuddeliknande form och bära den last som uppstår mellan taggutskotten, det ska även återställa distansen mellan dem. De flesta implantat på marknaden idag är tillverkade i hårda material, exempelvis titan, för att bära upp den höga last som uppstår i ryggen. Detta ger ofta friktionsskador på bendelar och kan även innebära ett stort operationsingrepp. Följande examensarbete syftar därför till att utveckla ett textilt ytskikt till ett implantat i en sömlös tredimensionell konstruktion som ska klara en kompressionslast på 10 kN. Tre olika typer av provkroppar handvävdes i 100 % Dyneema®. En remsa, en tub och en tredimensionell kudde som sedan fylldes med silikon. Samtliga provkroppar vävdes i två olika grundbindningar, tvåskaft och batavia. För att utvärdera och jämföra de båda bindningarna testades provkropparna med egenutvecklade dragprovnings- och kompressionstester. De konstruktioner som påvisade högst brottlast i samtliga tester var vävda i grundbindningen batavia, vilken innehöll nästan tre gånger så många inslag per centimeter som bindningen tvåskaft. Inslag per centimeter visade sig vara den parameter som till största del avgjorde skillnaden mellan provkropparnas styrka eftersom mängden material då blev betydligt större. De tredimensionella kuddarna klarade en belastning på strax över 10 kN under kompressionstestet. Dock observerades en svag länk i konstruktionen vid övergången mellan dubbelväv och enkelväv, vilken behöver utvecklas vidare. Genom en förfinad konstruktionsteknik och vidare utveckling skulle det textila ytskiktet som utvecklats under projektet kunna konkurrera med dagens implantat. Tillverkningen skulle kunna ske i en Jacquardvävstol med skyttel och skulle då få en kortare produktionstid, samt möjliggöra en individuell anpassning av implantatet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)