Kommunernas placeringsetik

Sammanfattning: Kommunerna har i allt större utsträckning börjat placera i aktier. Anledningen är att de ser en möjlighet i att förbättra avkastningen på sitt kapital i en jämförelse med bankränta eller statsobligationer. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med utvalda kommuner ta reda på hur placerandet går till och vem som är inblandad i detta (även på vilket sätt). Det centrala med uppsatsen är att belysa vilka etiska aspekter som kan ses samt vad man bör tänka på i kommunerna då man tar beslut om att placera i aktier. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse för ämnet. Empiriskt underlag baseras på personliga intervjuer med fyra Skånekommuner. Formulerade berättande frågor som varit lika för alla intervjukommuner har skickats i förväg. Empiriskt underlag baseras även på kommunernas interna regelverk Teoretiskt underlag har hämtats främst från litteratur i etik och finansiering. Sveriges Rikes Lag har använts som referens då vi visat vilka spelregler kommunerna har att rätta sig efter. Slutsats: Det är inte något lagbrott för kommunerna att låta bli att nedteckna de regler som ska gälla för placeringar i aktier, men det är oetiskt att inte ha dessa nedskrivna i en kod. Anledningen till detta resonemang är att förutom att få kontroll på både aktieplaceringarna och den eller de som sköter dessa i kommuner så behövs en påminnelse som markerar tydligt till vem och för vem pengarna är. Kommunerna måste hålla sig välinformerade om vad som händer på finansmarknaden och aktivt följa utvecklingen, de måste ha kompetens att hantera förvaltningen. En dåligt skött förvaltning i dessa frågor kan leda till oetiskt agerande i förlängningen.