Gymnasieskolan, en arena för kampen mellan arbetare och kapital? : En kritisk diskursanalys av samhällskunskapsläromedel som sponsras av Svenskt Näringsliv och fackförbund.

Detta är en Magister-uppsats från Mälardalens universitet/Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

Författare: Johan Romlid; [2022]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Läromedelsmarknaden i Sverige är avreglerad vilket möjliggjort för alla att producera läromedel utan kvalitetsgranskning. I samhällskunskapen på gymnasiet är en del av det centrala innehållet riktat mot arbetsmarknaden, dess parter och samhällspåverkan. I och med att vem som helst kan producera läromedel så har parterna, som ska studeras, blivit utbildningsaktörer genom att de sponsrar läromedel som beskriver arbetsmarknaden och deras egen roll på den. Syftet med uppsatsen är att analysera hur den svenska arbetsmarknaden och dess parter beskrivs i läromedel som sponsrats av parterna själva för att undersöka hur läromedlen fungerar i relation till samhällskunskapens demokratiuppdrag och medborgarfostran. För att uppfylla syftet har två frågeställningar formulerats: Hur beskrivs arbetsmarknaden och dess parter i läromedel som är sponsrat och producerat av Svenskt Näringsliv och fackföreningsrörelsen? Och, hur kan eventuell skillnad i konstruerad meningsinnebörd förstås? För att besvara frågeställningarna samlades elva digitala läromedel in. Fem som producerats av Svenskt Näringsliv och sex från fackförbund. Som textanalystisk metod och teoretiskt ramverk har kritisk diskursanalys använts. Vidare kompletterades analysen av den sociala praktiken med David Harveys teori om nyliberalismens framväxt. Resultatet visar att avsändarna, i sina läromedel, konstruerar en bild av arbetsmarknaden och dess parter som gynnar den egna organisationen. De beskriver samma saker fast på skilda sätt. Läromedlen ses som en del i den nyliberala utvecklingen Harvey beskriver och de sponsrade läromedlen visar på en kommodofiering där elevers läromedel är en del av organisationernas marknadsföring. Eftersom läromedlen inte är allsidiga och opartiska så riskerar de att försvåra samhällskunskapens demokratiuppdrag och medborgarfostran. Istället för att visa på den komplexitet och mångfald av åsikter och potentiella lösningar som finns, så ger läromedlen enkla förklaringar vilket försvårar att utbilda kritiska och medvetna medborgare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)