Små urbana grönytor som mentalt välgörande miljöer : ett gestaltningsförslag för en liten park i en växande stadsdel

Sammanfattning: Allt fler människor bor idag i urbana områden, något som genom ökat behov av bostäder och infrastruktur lett till en platseffektiv stadsbyggnad. Täta städer innebär både fördelar och risker, en av de faktorer som kan påverkas negativt är psykisk hälsa. Det är väl känt att tillgänglighet till natur och gröna miljöer har positiva effekter för människors mentala hälsa och välbefinnande men i den täta staden finns inte alltid möjlighet till nya stora grönområden i närhet till människors bostäder. Däremot finns många mindre platser och grönområden som troligen har potential att nyttjas bättre och öka möjligheterna för bättre mental hälsa och välmående för människor boende i den täta staden. Syftet med arbetet är att undersöka och samla kunskap kring vilka möjligheter det finns med små urbana grönytor som restorativa miljöer i det täta stadsnätet samt att identifiera aspekter som kan vara viktiga i landskapsarkitektens och stadsplanerarens yrke. Målet är att försöka ta fram kriterier för hur små urbana grönytor kan öka möjligheterna till god mental hälsa och välbefinnande samt att tillämpa dessa i ett platsspecifikt gestaltningsförslag i en växande stadsdel. En litteraturstudie visar att flera teorier och nutida forskning pekar på samband mellan natur-lika miljöers och positiva effekter på mental hälsa och välmående. Forskning visar även att små gröna platser kan ha effekt om de är utformade på rätt sätt och placerade i anslutning till människors vardagliga rörelsemönster. Framförallt visar resultaten på att en kvantitet av små urbana grönytor med god kvalitet skapar stor potential för mentalt välmående. Litteraturen pekar på särskilda kvaliteter som med stöd av forskning har betydelse för att små urbana grönytor ska verka positivt för människors välbefinnande. De framtagna kvaliteterna handlar framförallt om olika natur-lika element men också om rumslig upplevelse av platsen och olika behov av andra människor och mötesplatser. I en exempelstudie i Malmö tillämpas kvaliteterna i ett gestaltningsförslag på en liten grönyta i en växande stadsdel. Exempelstudien pekar ut möjligheter och utmaningar med att applicera aspekter från forskning i ämnet på ett specifikt fall. Att endast utgå från kvaliteterna blir ett svagt och icke pålitligt sätt att arbeta kvaliteterna bör istället ses som riktlinjer. Att enbart planera utifrån syftet att gynna mental hälsa kan också vara ett svagt sätt att planera då vi står inför många utmaningar för att nå hållbara städer. De framtagna kvaliteterna verkar dock följa ett mönster som tyder på att planering för mental hälsa och välbefinnande också har stora möjligheter att även främja andra aspekter av den socialt och ekologiskt hållbara staden. Slutligen har små urbana grönytor goda möjligheter att öka möjligheterna till god mental hälsa och välmående om de är placerade i nära ansluting till människors bostäder och vardagliga rörelsemönster och har en god gestaltning. Små urbana grönytor kan vara ett komplement till större parker om det finns en kvantitet av jämnt spridda grönytor över hela staden. För att gestalta en liten urban grönyta har betydelse för människors välmående och hälsa finns en mängd aspekter som är viktiga för landskapsarkitekter och stadsplanerare. Förutom de framtagna kvaliteterna som kan fungera som utgångspunkt och riktlinjer är det viktig att göra en platsspecifik bedömning i flera skalor och utgå från att skapa en helhetsupplevelse av platsen. från att skapa en helhetsupplevelse av platsen.