Fjällstuga som permanentbostad : Hur kan fritidshus med permanentbostäders krav gynna Åre kommun i framtiden?

Sammanfattning: På cirka 130 år har Åre gått från ett mindre jordbrukssamhälle till en storskalig turistort med ett ständigt ökande utbud av aktiviteter och växande näringsliv, vilket gör att antalet turister och personer som bosätter sig permanent inom kommunen ökar. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur bostäder inom kommunen kan utformas för att fungera som både fritidshus och permanentbostäder, då gränsen mellan de olika boendeformerna sägs suddas ut alltmer och då allt fler fritidshus inom kommunen antas bli permanentade i framtiden. Studien har avgränsats till ett antal teorier som behandlar fritidshusets utveckling och Åres byggnadshistoria för att undersöka grunden till de problem som behandlas i rapporten, samt relevanta lagar och regler som beskriver skillnaden på de krav som ställs på fritidshus respektive permanentbostäder. En intervju har genomförts för att få svar på hur Åre kommunen förhåller sig till de lagar och regler som behandlas i teoriavsnittet samt för att ta del av hur de ställer sig till att allt fler fritidshus permanentas inom kommunen. Vidare har en enkätundersökning gjorts för att undersöka hur privatpersoner vill utforma sina permanentbostäder och fritidshus inom kommunen, där svaren har legat i grund till en idé av hur en husmodell kan se ut för att fungera som både fritidshus och permanentbostad speciellt anpassad för Årefjällen. Resultatet av intervjun visar att kommunen ser mycket positivt på att fler fritidshus följer permanentbostädernas krav. I dagsläget försöker kommunen få allt fler fritidshus att nå samma nivåer av krav som ställs på permanentbostäder då fördelarna är många. Däremot begränsas kommunens strävan att uppnå högre krav på fritidshus av svensk lag, där fritidshus och permanentbostäder fortfarande separeras efter dess nyttjandegrad. Anges en nyttjandegrad på under 25 % i bygglovsansökan betyder det att bostaden klassas som ett fritidshus och omfattas därför av ett antal undantag av PBL:s utformningskrav på byggnader. Av enkätundersökningen stärks teorin av att allt fler önskar samma bekvämligheter i sitt fritidshus som sin permanenta bostad. Till viss del skiljer sig önsmålen kring önskad utformning för de olika boendeformerna, vilket i en husmodell kan regleras genom olika tillval som flexibel rumsindelning, utvändig huskomplettering och olika inrednings- och möbleringsmöjligheter. Svårigheterna är inte att utforma ett fritidshus efter permanentbostädernas krav, det är att motivera personer att bygga fritidshus efter högre krav än vad lagen kräver. Vilket kan betyda en begränsning vid utformning och högre kostnader vid uppförandet av bostaden. Slutsatsen för studien är att det går utmärkt att utforma en bostad som fungerar som både fritidshus och permanentbostad genom att följa de krav som ställs på permanentbostäder och genom god planering med smarta lösningar. För Åre kommun och för fritidshusägare anses det vara fördelaktigt att fritidshus utformas efter permanentbostäders krav ifall de i ett senare skede kan komma att användas som permanentbostäder.