Varför är kvinnor så lågt representerade som påskrivande revisorer i börsnoterade bolag?

Sammanfattning: Denna uppsats har försökt att hitta orsaker till varför de kvinnliga revisorerna är lågt representerade i börsnoterade bolag. I uppsatsens inledande skede använde vi oss utav en enkätundersökning för att skapa oss en bild av intresset för auktorisation bland kvinnliga ekonomstudenter. För vår primära datainsamling använde vi oss både av personliga, semistrukturerade intervjuer och intervjuer per e-post. Vi har intervjuat kvinnliga auktoriserade revisorer som verkar på de fyra största revisionsbyråerna i Stockholm och gjort intervjuer per e-post med revisorer som tidigare varit verksamma på någon av dessa byråer. Vi har även intervjuat personer som inte är verksamma inom revisionsbranschen, men har intressanta synpunkter om området. I teoriavsnittet behandlas de för uppsatsen relevanta teorier och tidigare studier vilka vi tagit del av inför vår empiriska studie. Teoriavsnittet är uppdelat i två delar. Vi ger först en bild av revisionsyrket därefter tar vi bakomliggande teori för vår kvalitativa studie, såsom glastak, manlig homosocialitet och annan feministisk forskning. För att en revisor skall kunna vara ansvarig, påskrivande revisor för ett börsnoterat bolag, kräver ofta revisionsbyrån att revisorn skall vara delägare i byrån. Dessutom finns krav på att den ansvarige revisorn måste vara auktoriserad, om värdet av tillgångarna överstiger 1000 basbelopp eller om antalet anställda på företaget överstiger 200. Andelen kvinnliga auktoriserade revisorer är knappt 26 procent och andelen kvinnliga delägare bland de delägande revisorerna de i de fyra största revisionsbyråerna är mellan fem till 13 procent. Bland de nyanställda på byråerna är minst hälften kvinnor, men deras andel minskar emellertid med antalet år i yrket. Kvinnor mitt i revisionskarriären väljer att lämna revisionsyrket, vilket både teori och empiri styrker. Vi anser däremot att kvotering av kvinnor, till delägarskap eller till revision inom börsnoterade bolag, inte är en bra lösning på efterfrågeproblemet. För att föra fram fler kvinnor och stötta dem anser vi att mentorskap ett viktigt redskap, men inte lösningen. Med tanke på att fler byråer anställer lika stor andel män som kvinnor, är det en tidsfråga innan fler kvinnor kommer upp i hierarkin. Nyckelord: Könssegregering, Glastak, Kvotering, Delägarskap