Är det här Amerika? : En kvalitativ studie om musikvideon “This is America” och dess plats i den samhälleliga kontexten.

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013); Karlstads universitet/Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013)

Sammanfattning: Att musik väcker känslor är nog något som vi alla kan komma överens om. Musiken kan få oss att skratta, gråta, dansa, ja, alla känslouttryck kan skapas genom den. Och kanske är den ultimata låten den som får oss att känna allting på en och samma gång, och får oss att vilja lyssna på den om och om igen. Vissa låtar med tillhörande musikvideos exploderar och får miljoner, för att inte tala om miljarder, klick. Musiken kan ibland bli mer än bara en låt, och folk kan bli sittandes och diskutera dess mening i timtal. Låten This is America, med tillhörande musikvideo, är en sådan. Den här studien redogör för den videons beståndsdelar, hur den anspelar med den nutida politiska kontexten och vad för eko den har skapat till omvärlden. För att ta reda på hur videon blivit så populär författade vi en övergripande frågeställning som löd: “Hur ska vi förstå meningsskapandet i This is America?”. Utifrån vår forskningsöversikt, kunde vi finna att ett popkulturellt fenomens mångtydighet och öppenhet till tolkning, bäddar för dess popularitet. Genom historien finns det även fog för att musik som är sprungen ur utanförskap och som kritiserar samhället, har möjlighet att bli än mer populär. Mot bakgrund av forskningsöversikten bröt vi ner musikvideon This is America i olika delar för att ta reda på dess innebörd och djupliggande meningar, allt för att förstå dess popularitet. Videon, tillsammans med dess låttext, tar upp ämnen såsom vapenfrågan i USA, spåren efter slaveriet och hur mörkhyade personer fortfarande lever i ett förtryck i landet. Videons enorma popularitet beror förmodligen på att de tecken och de ämnen som den tar upp berör väldigt många människor. I princip vem som än tittar på videon kan se något som de känner igen, oavsett om personen är fem år, eller 105. Barnen känner igen danserna från spelet Fortnite, medan de äldre ser figuren Jim Crow som de associerar till segregationen i det tidiga 1900-talets USA. En musikvideo kan säga oss så ohyggligt mycket mer än vad vi, vid första anblick, tror, vilket den här uppsatsen pekar på. Att skänka en extra blick åt den där musikvideon kan ge en inblick i en värld som vi annars inte alltid kan se in i. Den kan öppna dörren och ge en samhällsskildring som få medier skulle kunna presentera.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)