Arbetarklassens ”Paradise Hotel” : en kritisk diskursanalys av klasskonstruktioner och populärkulturens Reality-TV

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Medie- och kommunikationsvetenskap; Lunds universitet/Institutionen för kommunikation och medier

Sammanfattning: Reality programmet Paradise hotel skapade stor debatt om formatet som sådant efter misstänkta sexuella övergrepp 2021. Skeendet fick stor plats på samtalsagendan såväl som på etablerade kultursidor. Frågor väcktes om reality-formatets lämplighet och huruvida det är en del av populärkulturen, som är värd att bevara eller förändra. Syftet med denna studie är att analysera hur kultureliten i form av kulturskribenter porträtterar och beskriver reality-format, dess publik, produktion och deltagare. Kulturskribenternas krönikor analyseras utifrån Faircloughs kritiska diskursanalys och Bourdieus teoretiska ramverk om klass samt smakdistinktioner. Analysen tar även stöd från etablerade forskares studier inom fältet reality-tv, såsom, June Derry, Beverly Skeggs och Helen Wood. Det som framkom i resultatet var att skribenterna beskrev deltagare som arbetarklass. Relationen mellan produktion och deltagare beskrivs som ojämlik, vilket kan förklaras enligt Bourdieus teori kring kapital. Avsaknad av kulturell kapital medförde en viss smak och socialt beteende som kan återspeglas i reality formatets deltagare. Genomgående i studien kan tendensen kring avvisande av reality formatet kopplas till människor av hög klass med stort kulturell kapitalt. De som beskrivs vara av lägre klass är deltagarna som utmärkande framställs vara i en utsatt position eller på annat sätt underkastade av högre klasser. Produktionen såväl som publiken betraktas utnyttja arbetarklassens reality-deltagare och kulturskribenterna tenderar att tydligt särskilja sig från dem

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)