I arbetet med kulturella barriärer : Utformandet av kulturkompetens i arbetet med funktionsvarierade från olika kulturella bakgrunder, en komparativ litteraturöversikt

Detta är en Kandidat-uppsats från Ersta Sköndal Bräcke högskola/Institutionen för socialvetenskap

Sammanfattning: Kultur är något som i vardagen styr hur människor värderar, tänker, tror och tycker. Det påverkar också hur vi tar oss an ett visst problem och handskas med det. Funktionsvariation är något som existerar i hela värden men ändå är det så olikt hur vi människor väljer att bemöta det. När vår värld globaliseras allt mer bidrar detta till att fler och fler kulturer tvingas samexistera trots dessa spridda värderingar som kan förekomma. En internationell synvinkel var eftertraktat i uppsatsen och därför gjordes en komparativ litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar från fyra olika länder undersöktes. Syftet med studien var att undersöka hur dessa fyra länder arbetar kultursensitivt. Teorin som valdes för att granska materialet var den postkoloniala teorin eftersom teorin belyser de maktstrukturer som existerar kulturellt efter postkolonialismen och hur detta påverkar människor än idag. Det resultat som gavs från artiklarna delas in i motiv till, utförande av och resultat från kulturkompetens. Det som samtliga artiklar trycker på är hur organisationerna måste rekrytera personal från olika kulturella bakgrunder samt kunna ge ut information på de språk som målgruppen talar. Resultatet belyser att även att socialarbetarna behöver reflektera kring både deras egen kultur och läsa in sig i hur andra kulturer normalt sätt ser på funktionsvariation. I diskussionen belyses de maktrelationer som det sociala arbetet bygger på och att det är viktigt för en person tillhörande en majoritetskultur att kritiskt kunna reflektera över sina egna värderingar i relation till en klient från en minoritetskultur. Behovet av att rekrytera personal från olika kulturella bakgrunder samt även kritik till kulturell kompetens lyfts upp. Slutsatsen genomsyras av om huruvida det är den kulturella kompetensen som endast är viktigast i arbetet med människor från olika kulturella bakgrunder eller om det riskerar att bidra till generalisering och stigmatisering av minoritetsgrupper. Istället betonas vikten av att det postkoloniala synsättet värderas högre då detta förser socialarbetaren med ett maktperspektiv som blir av vikt i arbetet med denna utsatta grupp.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)