Stoppade möbler under 50- och 60- talet : Nya material och tekniker

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Carl Malmsten - furniture studies

Sammanfattning:

Idag kommer det in mycket sittmöbler från 1950- och 1960-talet till tapetserarverkstäderna som är stoppade med skumplast och latex. Det kan ofta vara svårt att veta vad man ska göra med dessa möbler. Man kanske ställs inför frågor som; Måste den gamla stoppningen bytas ut helt? Om man kan bevara, hur länge till kommer den gamla stoppningen att hålla innan den bryts ned helt? Går det ens att bevara? Vad har det för betydelse för värdet av möbeln.

Jag anser att man som möbeltapetserare bör kunna sin historia och känna till material och tekniker som användes under olika tidsperioder. Så jag har därför valt att avhandla stoppade möbler från 1950- och 1960-talet med fokus på de nya material och tekniker som kom att användas under denna tid. Min avhandling omfattar historik från 1950- och 1960-talet, nya material och tekniker som kom under denna period men också tre dokumenterade tapetserararbeten av sittmöbler. Jag ville se hur möbler från ovannämnda period har stoppats från grunden så jag kunde få en närmare uppfattning om materialen som sådant och hur det är att arbeta med dessa.

1950-talet var ett experimenterande årtionde med en optimistisk tro på nya tekniker och material som kom efter andra världskriget. I Sveriges satsade man på möbelindustrin och dessutom ökade intresset för inredning i de svenska hushållen.

1960-talet innebar främst nybyggnationer och moderniseringar av befintliga bostäder, vilket kom att öka efterfrågan på möbler skapade för de unga konsumenterna som flyttade hemifrån och skaffade egna boenden. Unga formgivare och konsthantverkare gav sig till känna med starka färger, stora mönster och nya material. De opponerade sig mot det stillsamt eleganta och sökte en friare och mer uttrycksfull form.

Typiska former för sittmöbler under 1950-talet var organiska, strömlinjeformade och geometriska former. Man strävade efter att ge möblerna ett svävande eller vilande intryck för att uttrycka lätthet. Det tidiga 1960-talet utmärktes mer av enkla, stilrena och funktionalistiska möbler. I slutet av 1960-talet blev möblerna och inredningen fräckare, mjukare, rundare och färggladare.

Stoppningen i möblerna, som tidigare bestått av kroll och tagel, ersattes av mer och mer av skumgummi och skumplast, medan resårhus ersattes av spiralkärnor (en mängd sammansatta resårer). Det tidigare hantverket ersattes av modultänkande och produktionen rationaliserades. Det handgjorda förlorade i anseende och sågs som omodernt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)