Arbetar coworking space med tjänsteinnovation utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv, i så fall hur?

Detta är en Kandidat-uppsats från Mälardalens högskola/Akademin för innovation, design och teknik; Mälardalens högskola/Akademin för innovation, design och teknik; Mälardalens högskola/Akademin för innovation, design och teknik

Sammanfattning: Examensarbetet syftar på att undersöka om verksamheter som driver ett coworking space utgår från ett tjänstelogiskt perspektiv. Under 2018 ökade antal coworking verksamheterna med 15,2% från året tidigare (Coworking Resources, 2019). Enligt Jackson (2012) har megatrender som digitalisering, delningsekonomi och kollektivism ökat populariteten av uppstart av coworking spaces globalt. Med en föreställning att affärsmodellen coworking space påminner om ett tjänstelogiskt förhållningsätt till att utföra affärer fanns ett intresse att undersöka det populära konceptet coworking space, ur ett tjänstelogiskt perspektiv. Under processen för att identifiera deltagare till studien, samt undersökningsobjekt, initierades åtgärder från myndigheter för att minska smittspridningen Covid-19. Vilket påverkade tillgången till undersökningsområden och deltagare för datainsamling. Därför valdes istället semistrukturerade intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval.  Studien har identifierat att i verksamheter initialt utgår från ett tjänstelogiskt perspektiv vid uppstart och framtagning av nya tjänsteerbjudanden. Exempelvis används metoder som Design Thinking vid utvecklingsprocesser. Dock framkommer det att de inte fullföljer det tjänstelogiska tillvägagångsättet vid fortsatt utveckling och drift av sina verksamheter.  Examensarbetet avser inte att påstå att coworking verksamheter bör arbeta utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv, utan ställer snarare frågan om de gör det. Följaktligen syftar examensarbetes resultatavsnitt på att verksamheter som driver coworking inte arbetar utifrån ett tjänstelogiskt perspektiv, däremot kan det upplevas som sådant i många fall. Oftast är deras erbjudande värdeskapande, men är däremot inte samskapande tillsammans med kunderna.  Från analysen identifierades brister i Kristensson et al. (2014) tjänsteinnovationsprocess modell, som inte tar höjd för nystartade verksamheter, utan fokuserar på existerade företag som önskar göra förändringar av deras affärsmodell. I analysen identifierades även att tjänsteinnovationsprocess syn på initiala behov, där verksamheten först ska lägga mål med tjänsteinnovationen innan de ens har identifierat grundbehov. Det framkommer i analysen från datainsamling att processen är teoretisk konstruerad, men är svår att applicera i praktiken. Med anledning av det har arbetet resulterat i ett innovationsbidrag i form av en ny tjänsteinnovationsprocess, som inspireras av tjänsteinnovationsprocessen från Kristensson et al. (2014) och Kolbs lärcykel (Kolb, 2007). Med anledning att processen istället är kontinuerlig och bättre anpassad till nystartade verksamheter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)