Stadsodling i Stadsplaneringen : och dess bidrag till ökad samhällelig hållbarhet

Detta är en Master-uppsats från KTH/Urbana och regionala studier

Sammanfattning:

Vårt jordklots klimat förändras till det sämre och har blivit allt mer oförutsägbart. Med enormt stor sannolikhet beror det på den utbredda förbränningen av fossila bränslen världen över som vi människor startade explosionsartat i och med industrialismen. Detta fastställer IPCC i sin 5:e klimatrapport. För att mänskligheten ska leva vidare på planeten behöver vi uppnå en hållbar utveckling. Denna utveckling grundar sig först och främst i tre aspekter nämligen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. En etisk aspekt ser även ut att vara på väg att ansluta till de övriga tre, vilket skulle främja den sociala aspekten som varit underordnad de övriga två. Etiken skulle därmed kunna balansera begreppet hållbar utveckling.

Matindustrin är inte hållbar. Ett industrialiserat jordbruk innehållandes konstgödsel, bekämpningsmedel i form av olika gifter samt genmodifierade grödor är inte hälsosamt varken för djur, natur eller människor för den delen. Eftersom det är en global industri sker transporter hit och dit över hela världen, vilket leder till att snittlivsmedlet i matvaruaffären transporteras cirka 2 400 kilometer från jordbruk till konsument. Antagligen är transporten ännu längre på grund av varors komplexa sammansättning. Många människor har i och med detta system fått ett dåligt förhållande till mat, och dess roll i våra liv är inte lika påtaglig som förr. De långa transporterna tillsammans med framställningen kräver offantliga mängder olja, vilket gör att vi rent av kan sägas äta denna svarta klibbiga sörja dagligen. Nästan åtta fat behövs för att föda en amerikan under ett år. De flesta länder världen över importerar huvuddelen av sin mat, vilket leder till en skörhet och utsatthet för dagens städer och länder. Om matindustrins leveranser skulle upphöra har de flesta västerländska storstäder mat till sina invånare som räcker för tre dagar. Var och en kan njuta av nio måltider, levererade från matvarubutikernas lager, innan den riktiga krisen bryter ut. På grund av sinande bränsleresurser kan det bli svårare att importera mat i framtiden, vilket gör att lokal produktion av mat inom våra städer är nödvändig.

Vad kan då stadsodling lära stadsplaneringen för ökad samhällelig hållbarhet? Stadsodlandet är på stark frammarsch, främst i USA, Kanada, Storbritannien och Västeuropa. På sista tiden har stadsodlandet även fått ett uppsving i Sverige med positiv respons i media. Föreningsdrivna stadsodlingar gör anspråk på outnyttjade områden i städer och sluter vanligtvis avtal med kommuner. Dessa dyker upp här och där i landet och utgör ett alternativ till det mer traditionella odlandet på koloni- och odlingslotter i staden. Dessa har inget större ekonomiskt vinstintresse utan odlar för gemenskapens skull och för att de är trötta på att vara industriella ätare. Med ett pedagogiskt syfte vill föreningarna stärka de förlorade mänskliga sambanden mellan land och stad. Andra typer av stadsodlingar dyker även upp där verksamheten är mer företagsbaserad, vilket i störst utsträckning sker utomlands. Det har även börjat odlats på tak samt görs experiment på hur grödor kan odlas inomhus genom vertikal odling, antingen i futuristiska höghus av glas eller i övergivna befintliga byggnader. Grundidén för dessa vertikala inomhusodlingar bygger på att skapa slutna självförsörjande kretsloppssystem med innovativa, smarta och högteknologiska metoder. Drivkrafterna bakom stadsodlingsinitiativen grundar sig i klimatfrågan, en ohållbar matindustri, att minska transportbehovet och att på nytt stärka relationen mellan landsbygd och stad.

Jag är övertygad om att jag med detta arbete har fått smygtitta in i framtiden när det handlar om att föda jordens växande storstadsbefolkningar. Det som är bäst lämpat för Sverige är de föreningsdrivna stadsodlingarna som först och främst bidrar med social hållbarhet. Ekologisk hållbarhet erhålls självklart också, och även ekonomisk om stadsodlandet får fäste och utvecklas. Den ekonomiska hållbarheten kommer inte först utan sker på sikt genom jobbskapande och stadsodlingens övriga positiva externaliteter. Jag har tillsammans med min handledare på Stockholm stad funnit den mest lämpliga placeringen och organisationsformen för en stadsodling på ett framtida idrottshallstak i Hjorthagen. Stadsdelen är den första delen som byggs av Norra Djurgårdsstaden som är tänkt att bli en klimatneutral stadsdel och ett spjutspetsområde när det handlar om hållbarhet. Med tanke på detta behövs stadsodling med produktion av ekologiska närodlade grönsaker. Det stadsodlingskoncept som jag framtagit kan stärka stadsodlingstänkande i planeringen av Norra Djurgårdsstaden.

Trots denna placering, i en central stadsdel i Stockholm, är det inte här stadsodlandet gör störst nytta. Det är nämligen i miljonprogrammens förorter, där land möter stad, som odlandet i dagsläget i Sverige kan göra störst samhällsekonomisk nytta. Här bor ofta samhällets mest socialt utsatta och stadsodlingar kan få enormt stora konsekvenser och positiva följdeffekter i dessa områden. De kan bland annat främja integrationen.

Stadsodling kan lära stadsplanering att på grund av klimatförändringar och en ohållbar matindustri är framtidens städer i behov av att i större utsträckning planeras med maten i åtanke. Denna planering skapar en nödvändig ”food security” och behöver ledas från politisk nivå där även näringslivet och allmänheten deltar för dialogskapande, vilket är A och O för att uppnå hållbar utveckling. Alla varianter av stadsodling bidrar på sitt sätt till en hållbar stadsutveckling och tillsammans kan de ge effekter för samtliga hållbarhetsaspekter. Genom möjligheter att på ett hållbart sätt föda världens framtida urbana befolkning, i samverkan med krafter att dela på saker, kan stadsodling bidra till minskad klimatpåverkan. En sak är säker. Att låta matindustrin fortsätta förse oss med mat som vanligt, samtidigt som vi fortsätter med dagens konsumtionssamhälle, går inte.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)