Potential för odling av energiskog i Europas klimatzoner : En modelleringsstudie av hydrologiska konsekvenser vid introduktion av energiskog över stora arealer

Sammanfattning: De ökade globala utsläppen är ett resultat av storskalig användning av fossila bränslen som måste minska för att få till stånd en hållbar energianvändning. Åtgärder som energieffektivisering och en omställning från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen är därför nödvändig. För att uppnå detta ses biobränslen  som ett alternativ till fossila bränslen. Införs biobränslen  i form av energiskog över stora arealer påverkas hydrologin i området. Således skapades syftet för denna studie: att undersöka potentialen för odling av energiskog längs en transekt i Europa och där visa betydelsen av vattenfaktorn. Studieområdet utgörs av 1059 gridpunkter. I dessa gridpunkter har klimatdata mätts upp under en 30-årsperiod.  För att  uppnå  syftet användes den numeriska modellen CoupModel. CoupModel baseras på markfysik, växtfysiologi och meteorologi för att simulera vattnets rörelse från jord, genom växter och vidare till atmosfären. Även kväve- och kolcykler ingår i modellen, vilket möjliggör simulering av växters tillväxt. Två olika Salixplantor simulerades, dessa representerar en konventionellt  odlad  och en intensivodlad Salixplanta. Skillnaden mellan  de två Salixplantorna  utgörs av att den intensivodlade växten har större bladyteindex än den konventionellt odlade växten. Till att börja med studerades förändringar hos de olika  komponenterna  i vattenbalansen för  Salixplantorna. Den intensivodlade växtens evapotranspiration fick ett högre medelvärde än den konventionellt odlade växten samtidigt som medelvärdet för avrinningen minskade under hela 30 årsperioden. Även kvoten mellan den aktuella och potentiella transpirationen för respektive växt undersöktes för att studera hur stor vattenstress växterna utsätts för. Det fanns inget område i Europa där växterna inte utsatts för någon vattenstress överhuvudtaget. Generellt utsattes den intensivodlade växten för mer vattenstress än den konventionellt odlade.  Den potentiella transpirationen och därefter den aktuella undersöktes för de bägge växterna och förändringarna studerades. Resultatet i båda fallen var att transpirationen ökade. Det högsta värdet på aktuell och potentiell transpiration erhölls i samma gridpunkt för båda växterna och är belägen i norra Italien.