Helklasskommunikation i matematik : En systematisk litteraturstudie om dess betydelse för elevers lärande i lågstadiet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linnéuniversitetet/Institutionen för matematik (MA)

Sammanfattning: Denna systematiska litteraturstudie behandlar helklasskommunikationens betydelse för elevers lärande i matematik, med inriktning på det svenska lågstadiet. Studien berör även hinder och möjligheter kring helklasskommunikation och hur det påverkar elevers lärande. Kommunikation har fått en betydande roll i undervisningen, dels eftersom forskare anser att det ökar elevers matematiska förståelse samt att läroplanen, Lgr11, uttrycker kommunikation som en förmåga elever ska utveckla i matematiken. Till studien har 15 vetenskapliga texter analyserats för att sammanfatta tidigare forskning kring helklasskommunikation i matematik. Forskningarna valdes ut genom databassökningar samt en manuell sökning, därefter gjordes en innehållsanalys för att ta fram studiens resultat. Forskningarna har olika teoretiska utgångspunkter, vilket gett varierande perspektiv på helklasskommunikation och speglas i resultatet. Resultatet tyder på att helklasskommunikation har betydelse för elevers lärande i lågstadiet eftersom det kan utveckla deras matematiska tänkande. Elevers interaktion i samspel med andra synliggör även att kvaliteten på undervisningen höjs. Utifrån tidigare forskning har även ett flertal hinder och möjligheter kring helklasskommunikation upptäckts, vilka är; lärares kunskaper, handlingar och beteende, elevers deltagande, elevers förkunskaper, språklig förmåga, läromedel och undervisningsmiljön. Dessa kan på olika sätt påverka helklasskommunikationen och elevers lärande i matematik.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)