Vårdpersonalens uppfattning om brister och missförhållanden inom särskilt boende för äldre

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning:

Bakgrund Tidigare studier visar att vårdtagare inom äldreomsorgen utsätts för brister och missförhållanden av olika former. Den vanligaste formen av missförhållanden är försummelse av vårdtagaren. En av Socialstyrelsens uppgifter är att värna att god och jämlik vård bedrivs. God vård bedrivs genom att respektera och bevara vårdtagarens integritet.

Syfte Syftet var att studera huruvida vårdpersonal uppmärksammat brister och missförhållanden på särskilt boende för äldre samt vilka typer av brister de i så fall uppmärksammat. Syftet var även att under­söka orsaker till eventuella brister och missförhållanden och personalens kunskap om Lex Sarah.

Metod Studiespecifik enkätstudie med kvantitativ ansats.

Resultat Av respondenterna hade 69 av 80 stycken uppmärksammat någon form av brist och missförhållande under de senaste sex månaderna. Brister i omsorgen gällande vårdtagarens tand- och munhygien samt personliga hygien var de brister som uppmärksammats mest. Respondenterna ansåg bland annat att tidsbrist och kunskapsbrist var troliga orsaker till de brister och missförhållanden som uppmärksammats.

Slutsats Studien visar att brister och missförhållanden existerar och uppmärksammas inom äldreomsorgen. Orsaker till de rådande missförhållande är okunskap och tidsbrist hos vårdpersonalen. Det framkom att kunskap om Lex Sarah var hög.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)