Det sexuella självbestämmandet och den nya s.k. samtyckeslagen - Vad kom(mer) först, skyddet för det sexuella självbestämmandet eller skyddet för den sexuella integriteten?

Sammanfattning: Den 1 juli 2018 trädde det som brukar kallas för samtyckeslagen ikraft i Sve-rige. Sexualbrotten våldtäkt och sexuellt övergrepp är därmed numera kon-struerade med frivillighet som grundrekvisit. Skyddsintressena för lagstift-ningen är den enskildes sexuella självbestämmande och sexuella integritet. I 6 kap. 1 § brottsbalken stadgas att den som med en person som inte deltar frivilligt, genomför en sexuell handling döms för våldtäkt. Vid bedöm-ningen av om frivillighet har förelegat ska särskilt beaktas om frivilligheten har kommit till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt. Dessutom finns en uppräkning av omständigheter som gör att ett deltagande aldrig kan anses vara frivilligt. Exempel omständigheter som nämns är deltagande till följd av våld eller hot samt otillbörligt utnyttjande av en särskilt utsatt situat-ion. Frivillighetsbedömningen för brottet sexuellt övergrepp enligt 2 § är den-samma som i 1 §. Vid första anblick kan lagrummens utformning ge intrycket av att lag-stiftaren har begränsat den enskildes rätt till sexuellt självbestämmande i syfte att stärka skyddet för den sexuella integriteten. Med sexuellt självbestäm-mande avses då en frihet från iblandning av det allmänna i den enskildes sex-uella angelägenheter. Sexuell integritet är intresset av att inte utsättas för sexu-ella övergrepp mot ens vilja. Efter att ha närmare ha tittat på uttalande i förarbetena till 2018 års sexu-albrottslagstiftning kan dock konstateras att lagstiftaren har beaktat det sexu-ella självbestämmandet vid utformningen av lagstiftningen. Lagstiftaren har betonat kausalsambandet vid deltagande till följd av våld eller hot samt det s.k. otillbörlighetsrekvisitet då en person befinner sig i en särskilt utsatt situation. Detta gör att det sexuella självbestämmande eventuellt inskränks ytterst få fall. Dessa begränsningar fanns dessutom även i den tidigare regleringen. Vid fråga om passivitet har lagstiftaren uttalat att det är en del av det sexuella självbestämmandet att få bemöta sexuella närmanden hur man vill.