Geomorfologisk kartläggnng av Kungsbäckens avrinningsområde

Sammanfattning: År 2015 ska alla avrinningsområden i EU-länderna vara fastställda. Anledningen till detta är att år 2000 trädde ett vattendirektiv i kraft. Syftet med direktivet är att skapa en helhetssyn för vattenresurserna i Europa och för att få en enhetlig och övergripande lagstiftning. I Sverige har SMHI redan bestämt vattendelare och avrinningsområden för ett stort antal områden i landet, men i och med direktivet har det blivit ett krav. En helhetssyn på vattenresurser tillsammans med kunskaper om geologi är en förutsättning för en hållbar utveckling och ett effektivt tillvaratagande av naturresurserna. Inom samhällsplaneringen spelar geologin en tämligen betydande roll. Vid exempelvis planering av nya bostadsområden är det av stor vikt att veta markens egenskaper. Syftet med detta examensarbete var att fastställa Kungsbäckens avrinningsområde samt att göra en geomorfologisk undersökning av området. Arbetet syftade även till att redogöra för några fluvialmorfologiska förekomster kring del av Kungsbäcken - från utloppet vid Gavleån vid Stora Vall till viadukten vid Regementsvägen. Genom att utföra studien som en kombination av naturgeografi och GIT påvisas möjligheterna att utföra olika typer av analyser och beräkningar utifrån de naturresurser som finns i ett område och den moderna tekniken. Vidare kommer resultatet från denna studie att delges SMHI. De kan därmed få nytta av materialet när de, på uppdrag av Naturvårdsverket, skall utföra en kartläggning av Kungsbäckens avrinningsområde. För att möjliggöra en geomorfologisk kartläggning av Kungsbäckens avrinningsområde och fastställa dess gränser studerades initialt tillgängligt material såsom tidigare studier, litteratur, terrängkarta, jord- och bergartskartor samt flygfotografier. Vid genomförandet av fastställningen av områdets gränser nyttjades bland annat SMHI:s tidigare gjorda gränser, en av oss gjord analog analys, utifrån tryckta terrängkartan 13H SV samt en flödesmodellering av en i studien gjord höjdmodell över området. Därefter gjordes fältstudier till tre stycken områden med osäkra områdesgränser, vilka framkom av ovan nämnda analyser. Med hjälp av flödesriktningsinstrument och okulär besiktning kunde gränserna då fastställas. Även fältstudier av geomorfologiskt intresse har utförts, såsom studie av ändmoräner och hällar. Med hjälp av genomförda fältstudier, analyser, digitalisering och litteraturgranskning har gränserna för Kungsbäckens avrinningsområde bestämts samt beräknats till en area av 105,4 km2. Områdets geomorfologiska kartläggning har resulterat i en karta där de olika förekomsterna finns redovisade (se bilaga 1, karta i A3-format). Förutom detta finns olika begrepp och naturfenomen beskrivna i rapporten samt nyttan med denna typ av studie.