"Nalta eljest" : En undersökning av det dialektala språket i romanen Jag for ner till bror

Sammanfattning: I den här uppsatsen undersöker jag vilken effekt dialektala inslag har i skönlitteratur. Jag utgår från romanen Jag for ner till bror av Karin Smirnoff (2018) och undersöker vilka dialektala ord och uttryck som finns i romanen samt vilken funktion dessa fyller. Utifrån min analys går det att konstatera att dialektala ord och uttryck finns på olika nivåer av berättelsen, både i dialog mellan karaktärer men också i huvudkaraktärernas egna tankegångar. Det dialektala språket blandas med standardsvenska, vilket gör romanen fullt förståelig även för den som inte har egna erfarenheter av norrländsk dialekt. Det går att konstatera att de dialektala inslagen har flera funktioner i romanen. Bland annat fungerar de dialektala inslagen som gestaltning av karaktärer, föremål och miljöer men de har också viktig funktion som identitetsmarkör. Det dialektala språket som identitetsmarkör syns både i huvudkaraktärens egen identitet och i den kollektiva identitet som skapas bland byborna. För den kollektiva identiteten har dialekten en inkluderande och exkluderande funktion i relationer mellan karaktärer. Ytterligare en viktig språklig identitetsmarkör är det bibliska språket, som förekommer ofta och mycket i romanen, och spelar en viktig roll i huvudkaraktärens sökande efter den egna identiteten.