Den övertygande skönlitteraturen

Detta är en L2-uppsats från Lunds universitet/Retorik

Sammanfattning: Syftet med den här undersökningen var att med hjälp av Stig Dagermans novell Att döda ett barn undersöka hur en skönlitterär berättelse kan fungera retoriskt. Novellen användes 1948 i en trafikkampanj som NTF stod bakom. Undersökningen skulle göras genom att analysera hur Dagerman har använt sig av retoriska grepp, samt hur han och NTF förhållit sig till den retoriska situationen och vad detta kan ha haft för betydelse för hur det retoriska budskapet har förts fram och mottagits. Jag har utgått ifrån Sonja K. Foss narrativa analysmetod och Lloyd F. Bitzers och Richard E. Vatz teorier kring den retoriska situationen. Resultaten visar att Dagerman använder kontraster i beskrivningar och tidsliga förhållanden, en berättarröst och en språklig stil på ett sätt som hjälper det retoriska budskapet att nå fram. Analysen av den retoriska situationen visar på att berättandeformen i just det här fallet bör ha varit mest passande, då det var inom författandet som budskapets förmedlare hade stor trovärdighet hos allmänheten och inte inom trafikfrågor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)