Omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning : En kvalitativ litteraturstudie

Sammanfattning: Cygan S & Mulhi V. Omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för hälsa och samhälle, 2021. Bakgrund: Intellektuell funktionsnedsättning klassificeras som en kognitiv sjukdom som till största sannolikhet är orsakad av en hjärnskada. Hjärnskador kan uppstå på grund av missbildningar, andra sjukdomar hos modern eller barnet. Funktionsnedsättningen kan även uppstå på grund av kromosomavvikelser. Det är av vikt att sjuksköterskan går på special utbildning för att få mer kunskap, förståelse samt att kunna kommunicera och bemöta patienterna på rätt sätt för att ge en förbättrad omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid omvårdnad av patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där Cinahl och PubMed användes som databassökningar. Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som besvarar syftet. De genomfördes och dataanalyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades: Omvårdnadsbehovet, sjuksköterskans yrkesprofession samt sjuksköterskans professionella presentation. I omvårdnadsbehovet lyfter författarna delaktigheten i omvårdnaden. Detta genom att inkludera patienterna mer i samband med sin vårdplanering. Det hälsofrämjande behovet är också ett omvårdnadsbehov som patienterna behöver. Mycket fokus läggs på den intellektuella funktionsnedsättning den fysiska hälsan riskerar då att förbises. Att kunna upptäcka, behandla och utvärdera smärta är ytterligare en del av omvårdnadsbehovet som lyfts fram i resultatet. Under den andra rubriken, sjuksköterskans yrkesprofession, benämns kommunikation som ett ämne av vikt då patientgruppen ibland kräver en speciell form av kommunikation från sjuksköterskan för att kunna göra sig förstådd. Under den sistnämnda huvudrubriken i resultatet lyfter författarparet kunskap och erfarenheter. Dessa ämnen har visat sig ha en stor inverkan i sjuksköterskans arbete med patientgruppen. Den sista underrubriken, etik och kulturella skillnader, handlar om att förhålla sig etiskt korrekt i samband med patienter som lider av intellektuell funktionsnedsättning, men även dess anhöriga. Konklusion: Litteraturstudien framför flera olika faktorer som kan förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Det som var utmärkande var att personcentrerad vård och vårdplanering är vad som behövs, vidare ska sjuksköterskor gå på specialutbildning för vidare kunskap, erfarenhet och ha ett öppet sinne för de kulturella aspekterna. Men även att ha en god kommunikation, väl bemötande och attityd gentemot patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Dessa faktorer kommer att förbättra omvårdnaden för patienter med intellektuell funktionsnedsättning.