Kapacitets- och ledtidsanalys i A-härden, SKF Sverige AB

Sammanfattning: Detta examensarbete är skrivet vid den s.k. A-härden i Göteborg, på uppdrag av SKF Sverige AB. A-härden härdar i dagsläget ringar, brickor samt stora rullar åt framförallt interna kunder inom SKF koncernen. Dessa komponenter ingår sedan i slutprodukterna kul- och rullager. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder A-härden bör ta när den nya D-härden kör igång för fullt vid halvårsskiftet 2005. Uppstartandet av den nya härden år 2005 innebär att A- härden hamnar i en situation där stora delar av dess nuvarande produktion kommer att tas över av D-härden. Detta resulterar förhoppningsvis i viss överkapacitet som kan användas till att t.ex. förkorta genomloppstider i härden. Arbetets slutliga rekommendationer ska gälla ända fram till årsskiftet 2006 2007, då den gamla A-härden eventuellt läggs ner och i så fall ersätts av den planerade E-härden. Efter diskussion med härdchef Sten Svensson antogs och bestämdes det att en säkerhetsmarginal på 20 % och en effektivitetsfaktor på 75 % (i realiteten varierar denna) är rimliga nivåer att räkna med för både 2005 och 2006. Ur kapacitetsanalysen framgår det dock att ett femskift i A-härden enbart kan ha säkerhetskapacitet på ca 19 % för år 2005 och 15 % för 2006. Detta innebär att om stödhärdning till Hanover i USA sker, kommer den tänkta säkerhetsmarginalen inte att kunna klaras av för något av åren. Som indata till den utförda ledtidsanalysen gjordes en materialfamiljsklassificering som utifrån volymvärde och interkundens ”viktighetsgrad” tog fram ett antal materialfamiljer för vidare studier. På de utvalda materialfamiljerna utfördes sedan en teoretisk ledtidsreducering med hjälp av orderklyvning, dvs. användandet av parallella flöden på en order. Denna analys ledde fram till ett antal rekommendationer gällande vilka materialfamiljer som kan vara intressanta att orderklyva och när det är aktuellt. Även en analys av flödet genom ugn 25 och 27 utfördes för att bland annat identifiera eventuella flaskhalsar och komma med förslag till förbättringsåtgärder. Slutligen har den sista delen i problemanalysen resulterat i ett antal slutsatser och rekommendationer inom områdena JIT, Supply Chain och detaljplanering.