LÄRARES LÄRANDE, REFLEKTION OCH TYSTA KUNSKAP

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte:Syftet med undersökningen är att besvara frågorna ” Varför gör lärare som de gör i olika undervisningssituationer?” och ”Hur resonerar och tänker lärare kring sin egen undervisningspraktik under en period av förändring av undervisningen?” Svaren ska ge kunskaper om lärares lärande som kan utveckla organiseringen och planeringen av skolutveckling, systematiskt kvalitetsarbete och kompetensutveckling för lärare.Teori:Studiens teoretiska bakgrund grundas i en tradition där lärares kunskap ses som en tyst och förkroppsligad kunskap vilken genom reflektion och handledning kan frigöras och omformas. För analys av resultaten används en modell för lärande i tre nivåer (Korthagen & Lagerwerf, 1996; Korthagen & Kessels, 1999 & Korthagen, 2009, 2010, 2017a, 2017b) och en modell för ett reflekterat tänkande i fem steg (Dewey, 2005[1910]).Metod:Ansatsen är aktionsforskning och studien bygger på ett utvecklingsarbete inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Utvecklingsarbetet har innehållit intervjuer och individuell handledning av fem lärare. Intervjuerna och handledningssamtalen har spelats in och transkriberats.Resultat:Studiens resultat visar att lärares sätt att agera i klassrummet ofta kan ses som i det närmaste automatiska och styrda av en gestalt. Den koppling mellan teori och praktik och tanke och handling som beskrivs i det tekniskt rationella sättet att se en lärare som en praktisk tillämpare av andras teorier är inte ett fungerande sätt att förstå lärares handlingar. Istället kan lärarnas teorier anses vara inbäddade i lärarens handlingar och gestalter. Lärarens kunskap är till största delen personligt buren. Genom reflektion kan lärare schematisera och teoretisera innehållet i gestalterna. Då framträder även de teorier som varit inbäddade i handlingarna. Lärarna använder en djup och bred reflektion i syfte att utveckla nya och mer ändamålsenliga sätt att agera i undervisningen. En vanlig grund för behov av förändring är lärarnas vilja att göra det bästa för sina elever. När de nya sätten att handla visat sig fungera kan de åter sjunka ner till en tyst nivå och bli en ny beståndsdel i en delvis förändrad gestalt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)