Barnet har hundra språk, men berövas nittionio av dem? : en kvalitativ studie om lärares tankar kring estetiska uttrycksformers möjligheter och begräsningar för språkutveckling.

Sammanfattning: Under våra praktiker har vi sett att lärares användning av estetiska uttrycksformer för att utveckla elevers språk har varierat. Det läggs idag, enligt oss, ofta fokus på individanpassad undervisning där varje elev ska ges förutsättningar att utvecklas. Lärandeprocessen är olika för varje individ och människan har en förmåga att uttrycka sig på olika sätt. Varje individ bör därför ha rätt att utveckla sitt språk via en uttrycksform som bäst förmedlar det individen vill uttrycka. Denna enskilda rätt är, enligt oss, viktig för att olika individer ska kunna samspela och utvecklas i gemenskap, både i skola och samhälle. Syftet med denna kvalitativa studie är därför att bidra med fördjupad kunskap kring sex verksamma lärares tankar om estetiska uttrycksformers möjligheter och begränsningar när det gäller att utveckla elevers svenska språk i grundskolans tidigare år. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Vi genomför semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år, ett metodval som låter deltagarna utveckla sina svar. Med utgångspunkt i vårt resultat visar studien att estetiska uttrycksformer på olika sätt kan möjliggöra utveckling av elevers svenska språk. Dess begränsningar ligger snarare i yttre faktorer så som tid och lärarens kompetens.