”Hon var förstås klädd i slitna jeans och hårdrockströja” : En kvalitativ textanalys om framställandet av kön och genus i läseboken

Sammanfattning: Framställandet av kön och genus i läseboken utvecklas kontinuerligt och konstruerar normer. Detta är av intresse då läseboken är en central del av undervisningen som elever möter tidigt under sin skolgång. Barnlitteraturen som studerats, har förekommit under den egna verksamhetsförlagda utbildningen, under vårterminen 2021. Studien grundas på två böcker ur respektive serie: LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark (2010), Jakten på Jack av Martin Olczak (2011) samt Musse och Helium av Camilla Brinck (2018, 2019). Syftet med denna studie var att få en större förståelse för hur kön och genus framställs i text i läseböcker som används i ämnet svenska för årskurs 3. För att besvara studiens frågeställningar: Hur framställs de olika könen i läseböckerna? och Vilka könsmarkerade ord och beteckningar förekommer i läseböckerna för årskurs 3? gjordes en kvalitativ textanalys. För att genomföra den kvalitativa textanalysen, nyttjades Hirdmans (1988) genussystem, vilket innefattar kvinnans underordning och mannen som norm. Utöver Hirdmans (1988) genussystem, användes också Nikolajevas (2017) schema över stereotypa manliga och kvinnliga attribut (Hirdman, 1988, s. 51; Nikolajeva, 2017, s. 193). Resultatet från studien visade en skillnad gällande antalet manliga respektive kvinnliga könsmarkerade ord, där de manliga könsmarkerade orden nämns flest antal gånger. Utifrån den insamlade empirin gjordes en analys som visade på ett återkommande mönster gällande kvinnliga och manliga attribut. Analysen visade att kvinnans överordning i relation till mannen grundas i att hon tillskrivs manliga attribut. Det mönster som framträdde för mannen var att han framställdes som underordnad genom att tillskrivas kvinnliga attribut.