Fem lärares förutsättningar att anpassa undervisningen för andraspråkselever : En observationsstudie om anpassningar för andraspråkselever i svensk skola

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Syftet med studien var att mot bakgrund till vår tidigare studie (Alin & Moro, 2016) undersöka hur fem lärare anpassar undervisningen för andraspråkselever. Vidare var syftet att undersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna står inför för att genomföra anpassningarna samt huruvida de anpassningar lärarna sagt att det gör stämmer överens med vad de faktiskt gör. Studiens undersökningsmetod har varit strukturerade observationer under fem lektionstillfällen med fem lärare som alla undervisar i åk 1-3. Den insamlade empirin har sedan analyserat utifrån studiens teoretiska utgångspunkter: ramfaktorteorin, anpassningar, individualisering och inkludering och integrering.   Resultatet visar att de anpassningar som observerats har gjorts för hela klassen, inga anpassningar för enskilda elever har observerats. Anpassningarna lärarna gör syftar till att inkludera eleverna i undervisningen och individanpassning användes i högre grad än individualisering i form av individuellt arbete. Vanliga anpassningar som gjordes var att förklara svåra ord, koppla lektionsinnehåll till elevernas tidigare kunskaper samt att använda kontextuellt stöd för att underlätta förståelsen, det kontextuella stödet minskade dock i de högre årskurserna. Studien visade även att andraspråkselever ofta placeras bredvid en elev med starkare språkkunskaper än dem och att modersmålet är en underutnyttjad resurs i klassrummet. I arbetet påverkades läraren av ramfaktorer som både möjliggjorde och begränsade arbetet att anpassa undervisningen. Lärarna påverkades dels av klassens storlek och sammansättning men också av tillgången till extra resurser och personal med utbildning i svenska som andraspråk. Resultatet av observationerna visade att lärarna gjorde flera anpassningar i klassrummet som inte nämndes under intervjuerna (Alin & Moro, 2016). Grupparbete och att dramatisera användes exempelvis i högre utsträckning än vad lärarna uppgav. Det fanns även anpassningar lärarna uppgav att de gjorde men som inte kunde observeras, som att anpassa materialet för andraspråkseleverna. Resultaten från denna och vår förra studie visar att lärarna använder sig av tekniska hjälpmedel i lägre utsträckning än vad det finns möjlighet till, talsyntes var exempelvis ett hjälpmedel som observerades som ett stöd vid skrivuppgifter men också ett hjälpmedel som användes i låg grad. Studien visar att lärarna gör flera anpassningar som, enligt tidigare forskning, är gynnsamma för andraspråkselevernas inlärning. Samtidigt verkar inte lärarna medvetna om vissa saker som de gör som kan ses som en anpassning, som grupparbete. Därför skulle lärarna kunna gynnas av fortbildning kring hur undervisningen kan anpassas för andraspråkselever. Vidare skulle lärarna gynnas av fortbildning i hur användandet av tekniska hjälpmedel kan stötta andraspråkseleverna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)