Vård i livets slut av personer med demens. Personal och anhörigas upplevelse av given vård : En metasyntes

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan Dalarna/Omvårdnad

Sammanfattning:

Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder.

Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister.

Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.

Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.

Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre.

Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas.

Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)