Klädindustrins hållbara utveckling - en studie av den svenska klädindustrins hållbarhetsrapportering

Sammanfattning: Syftet är att undersöka på vilket sätt hållbarhetsrapporteringen har utvecklats av det förändrade lagkravet inom den svenska klädindustrin. Följaktligen undersöka på vilket sätt hållbarhetsrapporteringen kan förbättras och vilka brister som kvarstår. Metoden grundades i en kvalitativ och kvantitativ undersökning genom en innehållsanalys. Innehållsanalysen hade utgångspunkt i CONI-modellen som är specifikt konstruerad för kodning av hållbarhetsrapporter. Kodningen genomfördes genom att data delades in i 4 kategorier som definierar hållbarhetsrapportering och där sökord för respektive kategori togs fram. Valet av sökorden baserades på en överblick av de valda hållbarhetsrapporterna, institutionalia samt vetenskapliga artiklar som berör hur de olika kategorierna presenteras i rapporterna. Datan sammanställdes slutligen i diagram i Excel. Teoretiska perspektiv De teoretiska perspektiven utgick från legitimitetsteorin, intressentmodellen samt tidigare forskning. Legitimitetsteorin behandlar hur en organisation framstås som legitim samtidigt som intressentmodellen berör vilken inverkan de utomstående har. Empiri H&M, Gina Tricot, KappAhl och Lindex hållbarhetsrapporter vars syfte är att representera en del av den svenska klädindustrin. Diagram presenteras där skillnader inom 4 kategorier av hållbarhetsrapporterna redovisas före och efter ändringarna i ÅRL. Slutsats: Resultatet visar att H&M, Gina Tricot, KappAhl och Lindex visar förståelse för hållbarhetsrapporteringens utveckling. Miljöaspekten är den aspekt som främst nämns i företagens hållbarhetsrapporter och som läggs störst vikt vid i arbetet för ett hållbart företagande. En förbättring av de underminerade kategorierna bör tas i beaktning för framtida hållbarhetsrapportering i samtliga undersökta företag.