Likställda arbeten i entreprenader

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Stockholms universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Vid entreprenader förekommer ett begrepp som kallas ÄTA (Ändringsarbete, Tilläggsarbete och Avgående arbete). Ett ÄTA-arbete uppstår när beställaren under entreprenadtidens gång föreskriver något som inte är angivet i kontraktshandlingarna. ÄTA är dessutom beställarens garanti för att dennes önskemål med investeringen blir som det är tänkt. Entreprenören är vid sådana tillfällen både berättigad och skyldig att utföra dessa ÄTA-arbeten mot ersättning. Detta står att läsa i standardavtalen AB 04 och ABT 06 som entreprenadavtalen ofta grundas på.1 När det kommer till entreprenörens rätt att erhålla betalning för arbeten som denne anser inte ingår i kontraktsarbetena kallas det för ”arbeten likställda med ÄTA-arbeten” (vidare kallat likställda arbeten). Den bestämmelsen återfinns i 2:4 i standardavtalen.  Regleringen gällande likställda arbeten verkar till synes väldigt genomtänkt och belyst av upphovsmännen i föreningen Byggandets kontraktskommité (BKK). Det har dock visat sig att den bestämmelse som skapats för att råda bot på eventuella problem när verkligheten avviker från det förmodade, inte sällan vållar meningsskiljaktigheter mellan parterna. Samtidigt som entreprenören vill ha extra betalt för arbeten som inte står med i kontraktet, så ligger det i beställarens intresse att betala så lite som möjligt utöver kontraktssumman. En fråga som väckt min nyfikenhet är hur en tvist om betalning för likställda arbeten kan bli så omfattande och handla om ett belopp om 21 miljoner kronor som i NJA 2015 s. 3.2 Informerade entreprenören inte beställaren om att de ansåg att det förelåg ett likställt arbete? Inhämtade entreprenören beställarens synpunkter, som i sin tur förklarade att de var av en annan åsikt? I händelse av det senare, varför fortsatte entreprenören att utföra likställda arbeten vid äventyr av att inte erhålla betalning? Eller har entreprenören inhämtat beställarens synpunkter utan att erhålla ett positivt svar av beställaren men valt att fortsätta ändå för att senare tvista om saken?  Hade det inte varit en mindre riskabel lösning för entreprenören att häva kontraktet i stället för att riskera att arbeta utan att erhålla betalning? Det känns i sammanhanget som att entreprenören står för en större del av riskerna när det kommer till de likställda arbetena och kostnaderna som uppstår. Under den senaste 15-årsperioden då AB 04 och ABT 06 varit gällande har BKK genom de nu gällande standardavtalen, och Högsta domstolen (HD) med sina prejudicerande domar, fastställt hur de grundläggande begreppen och rekvisiten ska tolkas när det gäller regeln om likställda arbeten i 2:4 och framförallt frågor om hur de här aktuella bestämmelserna i kapitel 2 i standardavtalen ska tolkas.  Uppsatsen handlar således om likställda arbeten och problematiken kring det begreppet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)