Jag vill ha snälla barn! sa Pappa Åberg

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur barnsynen gestaltas i de mest, enligt biblioteken i en mellanstor kommun i Södra Sverige, populära bilderböckerna år 2000 och 2014. Det är en kvalitativ studie och vi har tolkat empirin med teorin om det kompetenta barnet som perspektiv då det är en teori som utgör en viktig del i förskolans Läroplan (1998 rev 2010). Vi vill ta reda på hur barnsynen i dessa böcker gestaltas och hur pass den stämmer överens med idén om det kompetenta barnet. Vi ger en historisk inblick på barnsynen i bilderböcker samt barnsyn generellt för att se om det skett en förändring, vi drar paralleller mellan historien om bilden av barnet i Sverige och den svenska bilderbokens historia. Vi undersöker också om bild och text förmedlar samma barnsyn eller om den är tvetydigt. Att en barngestalt inte alltid är ett människobarn är något vi också diskuterar. Vi använder oss av Nikolajeva och Scotts teorier om hur bild och text kan interagera med varandra. Böckerna i denna studie har ofta en flerstämmig dynamik mellan bild och text (2001). Sagan kan framföras med hjälp av båda dessa kommunikationsmedel. I studien använder vi oss av Rhedins bilderboksdefinition. Framförallt speglas vår studie av Daniel Sterns teorier om det kompetenta barnet.Vår studie visar att det kompetenta barnet är synligt i de flesta bilderböcker som ingått i vår empiri. Bilderböckerna förmedlar en liknande barnsyn som den som läroplanen menar att förskolan ska sträva efter.