Att skapa en grön förskolegård : hur kan vegetation främjas genom processen från gestaltning till etablering?

Detta är en Master-uppsats från SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Det här arbetet har velat undersöka hur vi som praktiserande landskapsarkitekter kan främja god och lekbar vegetation vid byggandet av nya förskolegårdar idag. Målet med arbetet har varit att öka förståelsen för de förutsättningar och processer som förekommer i främst gestaltning- och anläggningsfasen av förskolegårdar, med fokus på vegetationen, exemplifierat av två genomförda projekt. Fokus ligger på frågor som: vilka kopplingar som finns mellan yta, vegetation och kvalité, vilka förutsättningar som ges, var i processen det går fel och vad landskapsarkitekten kan göra för att främja god vegetation på förskolegårdar. Idag ser man allt oftare förskolor med bristande vegetation och främst hårdgjorda utemiljöer. Likväl betonar forskning inom området just vegetation på förskolegårdar som viktigt för att främja barns lek, hälsa och välbefinnande. De ansvariga för byggandet av förskolegårdar verkar inte heller främmande för forskningen och de flesta verkar överens om att gröna miljöer på förskolan behövs. Jag har i mitt arbete tittat närmare på hur processerna gått till vid två relativt nybyggda förskolor för att kunna hitta svar på vad som händer och varför så många gårdar ändå får en tynande vegetation och vad vi som landskapsarkitekter kan påverka under processens gång. Förutsättningar som yta och ekonomi har som väntat visat sig vara faktorer som påverkat förskolegårdarna och vegetationen till stor del. Även de ansvariga inom processen och de olika aktiva rollernas personliga inställning har haft stor påverkan för resultatet i dessa två väldigt olika fall. Jag valde att titta på två förskolor med väldigt olika förutsättningar. I det ena fallet var det en friliggande förskola i en mindre kommun. Den här förskolan hade en stor gård med ca 47 kvm yta per barn. Det andra fallet var en förskolegård som är en kombinerad bostadsgård och förskolegård i ett förtätningsprojekt i centrala Uppsala med ca 20 kvm yta per barn. Gemensamt är att de båda invigdes 2014. Den förstnämnda hade mycket vegetation både i gestaltningen och i verkligheten och vegetationen har etablerat sig väl och är väl använd. Den andra har mindre vegetation som är samlad till en plantering. Här går vegetationen till viss del att leka i idag men har inte etablerat sig väl och lider fortfarande av hårt slitage. Dokumentstudier av bygghandlingar och illustrationsplaner gjordes för att få en bild av vad tanken varit bakom gestaltningen av de två förskolegårdarna samt för att kunna jämföra med hur gårdarna och vegetationen faktiskt blev. Förståelsen fördjupades av processerna genom intervjuer och samtal som hölls med gestaltande landskapsarkitekt, verksamma inom kommunen och verksamheten samt med ansvariga för anläggning och etableringsskötsel. Två platsbesök gjordes på förskolegårdarna där vegetationen dokumenterades och jämfördes med bygghandlingarna. En utvärdering enligt OPEC (Outdoor Play Environment Categories) genomfördes också av båda gårdarna. Studien av dessa två fall har visat på att yta och ekonomiska incitament har påverkat hur utformning och resultat blivit på de båda gårdarna. Dessa fall visar också på hur den rådande inställningen som verksamheten och till viss mån beställaren har till vegetation påverkar hur förskolegården utformas. Om verksamheten ser vegetationen som en tillgång eller något som skapar osäkerhet har i båda fallen påverkat hur vegetationen behandlats under processen. Att anläggningen och etableringsfasen av växterna tas på allvar, ges tid och sköts av kunnig personal har också inverkat på resultatet på de båda gårdarna. Landskapsarkitektens möjlighet att främja en grönare förskolegård har genom studien av dessa två fall visat på att det kan vara en fördel att rita in mer ytor av vegetation och varierad terräng. Det kan också vara värt för gestaltande landskapsarkitekt att öka på växtantal och växtstorlekar då dessa lätt minskas under processens gång precis som ytan för vegetation. Det som också framkommit är betydelsen för landskapsarkitekten att kommunicera vikten av en grön förskolegård.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)