Mot god intern kontroll : En studie av hur fem svenska bolag praktiskt tillämpar reglerna för intern kontroll i Svensk kod för bolagsstyrning

Sammanfattning: Under de senaste åren har flera företagsskandaler ägt rum världen över, vilket har lett till att en utveckling mot starkare ägarinflytande i företagen tagit fart. Begreppet ”Corporate Governance”, vilket på svenska kan översättas till bolagsstyrning, har spridits snabbt och den intensiva utvecklingen på bolagsstyrningsområdet har lett till att ett antal regelverk i form av koder för bolagsstyrning har upprättats i många av världens länder. Sedan den 1 juli år 2005 ska de svenska bolagen som är noterade på Stockholmsbörsens A- eller O-lista och har ett marknadsvärde över tre miljarder kronor följa Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningskoden har arbetats fram av Kodgruppen och är ett kompletterande regelverk till Aktiebolagslagen som idag reglerar de flesta bolagsrättsliga frågorna i Sverige. För att skapa ett bättre förtroende på marknaden och ge aktieägarna mer insyn i företagets förvaltning och styrning samt följa de nya regler och ramar som finns måste företagen således arbeta med att förbättra den interna kontrollen. Svensk kod för bolagsstyrning syftar därmed till att upprätta en tydligare ansvarsfördelning mellan styrelse, ledning och revisorer samt att ge tydligare vägledning för vad som krävs för att en god intern kontroll ska säkerställas. Eftersom koden inte tillämpats tidigare har det förekommit en viss otydlighet om hur reglerna som berör intern kontroll ska tillämpas. Denna studie har därmed syftat till att jämföra hur fem noterade börsbolag praktiskt arbetat för att uppfylla de principer för intern kontroll som anges i Svensk kod för bolagsstyrning, för att visa vilken praxis som bolagen kommer tillämpa inom området samt vilka skillnader som förekommer bolagen emellan. De bolag som deltog i studien var Axfood AB, Intrum Justitia AB, JM AB, Ratos AB och SEB AB. Denna studie är av deskriptiv form och beskriver vilka förhållanden som råder i skrivande stund och studien fokuserar på att beskriva hur arbetet med den interna kontrollen fortskrider och har förändrats i de undersökta företagen i och med implementeringen av bolagsstyrningskoden. Det teoretiska materialet till studien samlades in med hjälp av litteratur, artiklar och regelverk. Det empiriska materialet insamlades med hjälp av kvalitativa intervjuer som genomfördes med en eller två representanter från respektive bolag. Det finns tre specifika regler i koden som berör intern kontroll. Fokus för denna studie har därmed varit att se hur de olika bolagen ställt sig till dessa regler och hur de har arbetat för att praktiskt tillämpa dem. De slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att intern kontroll och frågor som berör detta har stor prioritet hos företagen. En del av dem har tillsatt särskilda arbetsgrupper som enbart arbetar med det interna kontrollarbetet. På två av de tillfrågade företagen har även en särskild internrevisionsfunktion etablerats, vilket talar för att arbetet med intern kontroll även kommer att prioriteras och utvecklas framöver. För de flesta bolagen har koden inneburit merarbete men de flesta av respondenterna upplever inte att kodens införande har förändrat det interna kontrollarbetet i stor utsträckning. Det är mestadels administrationen som ökat, vilket även har varit en del av den kritik som riktats mot koden. Vid införandet av Svensk kod för bolagsstyrning kommer alla bolag att följa den vägledning som Svenskt Näringsliv tillsammans med FAR har arbetat fram till den mån den är tillämpbar på verksamheten. Vägledningen har till viss del kritiserats av respondenterna i denna undersökning för att inte vara tillräcklig och för att den tidsmässigt ha utkommit för sent. Trots detta tror flera av respondenterna att principerna för intern kontroll kommer att bidra positivt till verksamheten när praxis etablerats. Många av respondenterna tror även att de nya reglerna kommer att leda till att kodens generella syfte, att skydda ägarnas investeringar och bolagets tillgångar, uppnås och således förbättrar allmänhetens förtroende för näringslivet.