Vem får synas på skolans Facebook? : En fallstudie om Molkoms Folkhögskola på Facebook
Sammanfattning: Sociala medier är i dagens samhälle en stor del av människors vardag och många företag och organisationer, där skolor ingår, ser detta som en möjlighet att kommunicera med sina publiker. Syftet med denna uppsats är att undersöka en skolas kommunikation i det sociala mediet Facebook för att besvara den övergripande frågeställningen “Vilka studentgrupper får synas i kommunikationen på en skolas Facebook-sida, hur berättar skolan om dessa och vilka är de möjliga följderna för skolan som organisation?”. Studien grundas på teorier om public relations och tidigare forskning om skolors kommunikation i sociala medier. Teorier om Impression Management och Storytelling används i studien för att bättre förstå innehållet i skolans kommunikation. Slutligen används teorier om grupper ur ett perspektiv av social identitet. De metoder som används i studien är kvantitativ innehållsanalys och semiotisk textanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen används i studien för att ge en överblick över skolans kommunikation på Facebook och den semiotiska textanalysen används i studien för att mer detaljerat kunna undersöka hur skolan berättar om verksamheten. Resultaten av vår studie visar att endast ett fåtal studentgrupper syns frekvent i skolans kommunikation och dessa är de tre grupper vi benämner som Filmarna, Skådespelarna och Hälsotränarna. Övriga grupper syns i mycket liten utsträckning. Frekvensen för hur de olika grupperna syns under året är dessutom mycket ojämn. Vår studie har också visat att Molkoms Folkhögskola främst använder sig av två berättartekniker där de berättar om aktiviteter och framgångar för dessa grupper. I uppsatsens avslutande diskussion diskuteras utifrån teorin vilka möjliga konsekvenser denna kommunikation kan ha på relationen med skolans studentgrupper, en viktig del av skolans publiker. Dessa konsekvenser är att skolan riskerar att missa att nå ut till befintliga och potentiella studenter i flera studentgrupper. Dessutom finns en risk att en vi och dem-känsla skapas mellan skolans studentgrupper.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)