En systematisk litteraturstudie om utbrändhet, confoundingfactorer och effektiva interventioner

Sammanfattning: Inledning I Sverige har stressrelaterad ohälsa ökat dramatiskt de senaste 30 åren. Psykiatriska diagnoser ökade mest av samtliga sjukskrivningsfall mellan 2010 – 2015, där utbrändhet står för 66 % av ökningen. Kvinnor är överrepresenterade i statistiken för utbrändhet. Syfte Avsikter var att identifiera vilka interventioner som enligt forskning är effektiva mot utbrändhet på olika nivåer samt identifiera relevanta arbetsrelaterade psykosociala riskfaktorer. Fokus låg på gruppen kvinnor i åldern 18 – 64 år. Metod Studien byggde på en systematisk litteraturstudie och datainsamling har skett i PubMed. Resultatet har sedan analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Psykosociala faktorer korrelerade i olika grad med utbrändhet för män respektive kvinnor. Kvinnor exponerades för fler risker och hade mindre tillgång till preventionsfaktorer jämfört med män. De vanligaste interventionerna var kognitiv beteendeterapi, samtal/coachning och fysisk aktivitet. Interventionerna var individriktade på tertiär nivå. Brist på chefsstöd var centralt för utveckling av utbrändhet bland män. Närvaro av chefsstöd var en preventionsfaktor för kvinnor. Kvinnor använde privata nätverk och män utvecklade professionella som supportkällor. 18 mätmetoder användes för att mäta utbrändhet. Diskussion Preventionsfaktorer vid utbrändhet skiljer mellan män och kvinnor. Utbrändhetsinterventionerna var främst på individnivå trots kunskap om vikten av primära insatser. Ledarskapet bör prioriteras för att minska riskfaktorer för utbrändhet.