Barn i stjärnfamiljer och deras rätt till sina sociala föräldrar : Om barnets bästa och Dworkins teorier
Sammanfattning: Barn är sårbara och de behöver därför särskilt stöd och skydd. Att barnets bästa är något som ska tas i beaktande vid alla beslut som rör barn finns därför tydligt stadgat i både nationell och internationell rätt. Ett barn kan enligt svensk rätt inte ha fler än två rättsliga föräldrar. De barn som växer upp med fler än två föräldrar har därför en begränsad rätt till sina sociala föräldrar. Barnets rätt till sina sociala föräldrar aktualiseras framförallt ifall den ena rättsliga föräldern avlider eller om den rättsliga föräldern och den sociala föräldern skiljer sig. Faran är att barnet riskerar att tappa kontakten med en social förälder som betytt mycket under uppväxten. Med begreppet social förälder avses i denna uppsats en person som inte har ett genetiskt eller biologiskt band till barnet, men vars avsikt var att bli barnets förälder redan innan barnet föddes. Personen ska ha fullgjort föräldrafunktionen, det vill säga utövat vårdnadsansvar, underhållsskyldighet och förmyndaransvar, allt sedan barnet kom till världen utan att ha några rättsliga förpliktelser. Utifrån nuvarande familjerättsliga reglering kan fyra möjliga alternativ urskönjas för att skydda barnets rätt till sina sociala föräldrar. De lösningar som lagstiftningen erbjuder för att skydda barnets rätt till sina sociala föräldrar är en möjlighet till umgänge, att utse en social förälder till ny vårdnadshavare ifall ordinarie vårdnadshavare avlider, att genomföra adoption samt att reglera vissa frågor genom avtal. Barn och sociala föräldrar har dock få och föga verkningsfulla juridiska lösningar att använda sig av om problem uppstår. Det finns allvarliga risker för barnet om det skiljs från sin sociala förälder och barnets bästa borde därför vara att ge barnet rätt till alla sina föräldrar. De lösningar som lagstiftningen tillhandahåller är inte tillräckliga för att skydda barnets rätt till sina sociala föräldrar och svensk lagstiftning tillgodoser därför inte barnets bästa på ett tillfredsställande vis. Rätten består av en variation av rättsliga normer. Bland de rättsliga normerna återfinns såväl rättsregler som rättsprinciper. Dworkin analyserar i boken ”Taking rights seriously” från 1977 olika rättsfilosofiska problem. Han klassificerar rättsnormer i regler och principer för att sedan bland annat föra fram ”den mest välgrundade teorin”. Enligt Dworkin är en regel en antingen-eller-norm som antingen är tillämplig eller inte tillämplig och en princip en mer-eller-mindre-norm vars utmärkande egenskap är att den besitter en dimension av vikt. En fråga som återkommande diskuteras är om barnets bästa ska ses som en regel eller en princip. Barnet bästa är en rättsnorm med en mer-eller-mindre-funktion som besitter en dimension av vikt och ska därför betraktas som en rättsprincip. Principer bygger på värderingar och återfinns på ett djupare plan i rättens struktur och är därmed inte lika föränderliga som regler. Domstolar har, enligt Dworkin, möjlighet att tillämpa principer trots att reglerna i ett fall kan vara entydiga. De principer som kan tillämpas av domstolarna är de principer som är en del av ”den mest välgrundade rättsteorin”. Vid en avvägningssituation kan rättsregler underkastas rättsprinciper. I dessa fall är det regelns underbyggande principer som får viktas mot andra principer i det aktuella fallet. Det är vid svåra fall som domstolarna ska göra denna principavvägning. Frågan om möjlighet till fler än två föräldrar har aktualiserats i en kanadensisk domstol. Domaren resonerade utifrån barnets bästa och menade att barnets bästa måste gå före lagstiftningens ordalydelse. Domaren anlade ett barnperspektiv i domen och tog sin utgångspunkt i det enskilda barnets förutsättningar. Domen var en avvägning mellan olika principer. Principen om att behandla alla barn likvärdigt och principen om barnet bästa vägde tyngre än underbyggande principer till de rättsregler som begränsade antalet rättsliga föräldrar till två stycken. Med stöd av Dworkins teorier om domstolars möjlighet till skönsmässiga avgöranden finns det en öppning för svenska domstolar att besluta om fler än två rättsliga föräldrar om det är för barnets bästa. Om svenska domstolar gör en viktning mellan olika principer och låter principen om barnets bästa ligga till grund för sina beslut om vårdnad och umgänge kan barnets rätt till sina sociala föräldrar skyddas. Sammanfattningsvis har regleringen av barnets rätt till sina sociala föräldrar stora brister. Enligt oss skulle barn kunna få ett bättre skydd genom att domstolar låter principen om barnets bästa väga tyngst för att ge barn rätt till fler än två rättsliga föräldrar.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)