Den komplexa fritidsledaren : En konflikt mellan yrkesrollen och orosanmälningar

Detta är en Master-uppsats från Stockholms universitet/Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Sammanfattning: Syftet med studien var att synliggöra hur fritidsledarna ser på orosanmälningar genom att undersöka hur de konstruerar fritidsledaryrket och sin möjlighet att agera vid oro för en ungdom på fritidsgården. Nio fritidsledare intervjuades enskilt och materialet analyserades ur ett diskurspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att fritidsledarna konstruerar en omfattande yrkesroll som förebilder, relationsbyggare och stödjande vuxna med en kompensatorisk funktion. När oro för en ungdom uppstår är en orosanmälan inte aktuell i första hand eftersom intentionen att hjälpa ungdomen står i konflikt med vad fritidsledarna upplever blir utfallet av en orosanmälan. Förhållningssättet medför att de tar hänsyn till relationer och ungdomens familj. Fritidsledarnas konstruktioner av yrkesrollen visar att de har god potential att uppmärksamma ungdomar som far illa. Däremot upplevs fritidsledarrollen som omfattande vilket tillsammans med en misstro mot socialtjänsten utgör hinder för att anmäla. Kunskap om socialtjänstens arbetssätt, mer praktiknära riktlinjer kring anmälningsplikten och en tydligare samsyn kring yrkesuppdraget skulle därmed kunna utgöra ett stöd för orosanmälningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)