Runstenar längs vägen : En undersökning av samband mellan runstenarnas placering och utformning

Detta är en Master-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för nordiska språk

Författare: Johan Bollaert; [2016]

Nyckelord: runologi; vägar; kristlighet; skriftlighet; social status;

Sammanfattning:

Runstenarnas placering har diskuterats mycket, men har inte tidigare kopplats till deras skriftliga och ornamentala utformning. I min undersökning jämför jag runstenar som är placerade längs vägar med sådana som har en annan placering för att fastställa om det finns något samband mellan placering och utformning. Jag fokuserar på tre variabler: kristlighet, skriftlighet och status. Undersökningens material utgörs av run­stenarna som placerades längs tre vikingatida vägar: Attundalandsvägen, Eriksgatan i Upp­land och Eriksgatan i Östergötland. Dessa jämförs med runstenar som restes i samma region. Under­sökningens resultat har visat att ett samband mellan placering och utformning kan fastställas i olika grad för de olika variablerna, och för de olika vägarna. Eriksgatan i Östergötland skiljer sig mindre från sitt referensmaterial än de andra vägarna. För de övriga vägarna gäller att skillnaderna vad gäller kristlighet är mycket begränsade. Stenarna längs vägen visar inte någon mer avancerad skriftlighet, men har istället mycket påfallande ornamentik, vilket understryker att runstenar inte enbart har haft skriftlig betydelse. Längs vägarna finns det fler runmonument med högre status, framförallt den högre förekomsten av flerstens­monument är påfallande. Tidigare hypoteser att runstenar restes längs vägar för att synas bekräftas, men däremot ifrågasätts om deras placering vid vägar kan vara ett tecken på hög runkunnighet hos befolkningen. Till slut har undersökningen visat att runstenarna längs Eriksgatan i Uppland restes tidigare än de andra i området vilket antyder att runstensmodet tidigare kan ha spridit sig via vägen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)