En kvantitativ studie om sambandet mellan hållbarhetsredovisning och resultatmanipulering i en svensk kontext

Sammanfattning: Hållbarhet är ett ständigt aktuellt och diskuterat ämne och hur företag arbetar för att tasitt samhällsansvar likaså. Det ökade intresset och de ökade förväntningarna på företaghar lett till att fler och fler företag redovisar sitt hållbarhetsarbete vilket i sin tur harmedfört möjligheten att studera ämnet. Tidigare studier har genomförts ämnade attundersöka om det går att koppla ihop hållbarhetsarbete med greenwashing samt omhållbarhetsarbete används för att höja validiteten av företags rapporter. Resultaten ärblandade. De flesta studier har riktat sig mot amerikanska företag, vilka inte går att direktjämföra med svenska företag, bland annat då länderna skiljer sig åt gällande standarderoch regler.Ett annat fenomen som också är ett ständigt aktuellt diskussionsämne och som harstuderats av många är resultatmanipulering. Begreppet är brett och det finns olikadefinitioner med varierande synsätt, där resultatmanipulering ses som alltifrånmissledande och dåligt till något som förbättrar användbarheten avredovisningsinformation och alltså ses som något bra. Oavsett vad som anses omresultatmanipulation så är det ett återkommande bekymmer för intressenter, som blandannat investerare och långivare då det är svårt för dem att skapa sig en sann bild avföretaget.Den här studien ämnar undersöka sambandet mellan resultatmanipulation ochhållbarhetsredovisning i en svensk kontext och undersöker hypotesen:Det finns ett negativt samband mellan resultatmanipulering och hållbarhetsredovisningbland svenska börsnoterade företag.För att besvara hypotesen används en kvantitativ forskningsstrategi. Studien bygger påen kunskapssyn och verklighetssyn som är positivistisk, vilket gör att den har ett objektivtsynsätt på vad som anses som vetenskap. Vidare har studien ett deduktivt angreppssätt,det vill säga att den utgår från teorier som testas via empiriska observationer. Utövertidigare forskning utgår studien från välkända teorier som Intressentmodellen,Agentteorin och Carrolls CSR-pyramid. Insamlade data kommer från databasen EIKON.Data har förts över till dataprogrammet Excel där formatering skett i syfte att förberedadata för statistikprogrammet STATA där beräkningar och analyser genomförts. Sedan harsambandet som studien behandlar testas med en regressionsanalys. För att kunna räknaut företagens resultatmanipulation har vi använt den modifierade Jones-modellen och föratt mäta hållbarhetsredovisning har Reuter Thomsons index ESG-Score tillämpats.Resultatet av studien gav empiriskt stöd till hypotesen att det finns ett negativt sambandmellan resultatmanipulation och hållbarhetsredovisning. Utifrån detta kan vi draslutsatsen att ett företag med en mer omfattande hållbarhetsredovisning mest troligt haren lägre nivå av resultatmanipulerade siffror i sina rapporter. Den praktiska slutsatsen avdenna studie blir således att intressenter till företag ska kunna ta kvalificerade beslututifrån redovisningsrapporterna.