Differentierad matematikundervisning = matematikundervisning för alla?

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Ludvigsson, Evelina och Tillenius, Kristina (2020). Differentierad matematikundervisning = matematikundervisning för alla? Speciallärarprogrammet, Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien utvecklar kunskapen kring differentierad undervisning i matematik och hur elever uppfattar den undervisning läraren planerat och designat. Studien lyfter fram tre komponenter för differentierad undervisning; lärares förhållningssätt, relationen mellan lärare och elever samt didaktiska verktyg, utifrån elev och lärarperspektiv. Syfte och frågeställningar Syftet är att skapa kunskap om lärares syn på differentierad undervisning i matematik samt hur elever i matematiksvårigheter uppfattar klassrumsundervisningen. Studien vill även synliggöra lärares och elevers uppfattningar om hur differentierad undervisning i matematik kan bidra till att elever i matematiksvårigheter ges goda möjligheter till lärande i klassrumsundervisning.  Hur resonerar lärarna kring planering och design av differentierad matematikundervisning för att skapa goda möjligheter för elever i matematiksvårigheter?  Hur resonerar och beskriver elever i matematiksvårigheter sina erfarenheter och upplevelser av klassrumsundervisning i relation till det egna behovet?  På vilket sätt förhåller sig elevens bild av klassrumsundervisningen till hur läraren planerat och designat lektionen? Teori För att analysera och förstå det empiriska resultatet utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och kommunikation. Sociokulturella teorier och tidigare forskning kring differentierad undervisning visar hur lärande sker i samspel mellan människor. För att driva tänkandet och handlingen framåt använder människan medierande redskap. Dessa redskap kan utgöras av stödjande faktorer såsom relationer till andra människor och i form av materiella redskap och stödstrukturer. 4 Metod Studien bygger på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med inspiration av en fenomenologisk ansats. Två lärare från två olika skolor har intervjuats inför och efter en lektion. För att synliggöra elevens bild av undervisningen har även åtta elever intervjuats. I samband med intervjuerna har även observationer genomförts. Dessa syftade till att utgöra bakgrund inför efterintervjuerna. Resultat Studien pekar på tre villkor för att möjliggöra differentierad matematikundervisning: lärarens förhållningssätt, relationen mellan lärare och elever samt didaktiska verktyg. Lärarna belyser att deras intentioner med undervisningen är att alla elever ska kunna vara med i undervisningen och delta utifrån sina förutsättningar och behov. Lärarna ser framförallt elevgruppen som en viktig stödstruktur för elever i matematiksvårigheter. Övervägande del av eleverna upplever att gemensamma aktiviteter och grupplärande stödjer deras matematikinlärning, gör att matematiken blir roligare samt skapar en trygghet i lärandet. Materialet påvisar inte elevers medvetenhet om övriga stödstrukturer som lärarna beskriver. Studien påvisar även en åtskillnad i hur lärare och elever beskriver vad som bedöms som viktigt i matematikundervisningen. Lärare och elever skildrar gemensamt differentiering avseende omfång och nivå vid individuella matematikuppgifter som en viktig faktor i differentieringsarbetet. Studien ger bilden av att de intervjuade lärarna inte utgår från teoretiska eller praktiska modeller för den differentierade undervisningen att vila på. Specialpedagogiska implikationer Den här studien vill rikta fokus mot hur en undervisning kan planeras och designas för att omfatta alla elever i klassrummet. Specialpedagogik handlar i hög utsträckning om att arbeta främjande genom att förebygga att elever hamnar i svårigheter och om att tillgängliggöra undervisningen. Föreliggande studie utgår därmed från att en varierad och bred undervisning minskar behovet av anpassningar och särskilt stöd på individnivå. Speciallärarens uppdrag kan innefatta organisatoriska frågor, handledning och elevstöd utifrån en differentierad undervisning i matematik. Specialläraren kan fungera som kvalificerad samtalspartner utifrån studiens tre villkor för differentierad matematikundervisning för att elever i matematiksvårigheter ska ges goda 5 möjlighet till lärande. Resultatet kan bidra till hur specialläraren tillsammans med arbetslaget kan reflektera kring stödjande strukturer i undervisningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)