Samhällets uppfattningar om musikfestivaler i Sverige : En kontrasterande analys mellan arrangör och besökare

Sammanfattning: Musikfestivaler, som radat upp framgångar, beskrevs som framgångssagor och tycktes vara rustade mot allt samhället kunde tänkas kasta mot dem. De betraktades näst intill som odödliga, vilket visade sig inte stämma när många festivaler, inom loppet av en kort tidsperiod, redovisade stora förluster och flera av dem gick även i konkurs. Detta fenomen var något som media snabbt snappade upp och under en tid intensivt bevakade. Flera krönikor och artiklar skrevs om festivalernas konkurser och termen ”festivaldöden” myntades. Åsikter om hur detta hände går isär – vissa skyller på att besökarna försvann och andra menar att det handlar om misslyckanden från arrangörernas sida. Det verkar emellertid som att intresset för festivaler hos den svenska befolkningen inte har försvunnit utan tvärtom ökat under samma period. Problematiken tycks således ligga i en missmatchning mellan den festival som arrangörer erbjuder besökarna och den festival som besökarna efterfrågar av arrangörer. Syftet med denna uppsats är att kartlägga festivalarrangörer och festivalbesökare i termer av vad de värderar i en musikfestival, samt dra slutsatser om likheter och skillnader mellan dessa. Detta undersöks genom att respektive part analyseras utifrån faktorerna strategi, marknadsföring, interna drivkrafter och externa beteenden. Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att dessa faktorer identifierats i befintlig teori och sedan applicerats i en svensk festivalkontext, även om inslag av en induktiv ansats också finns. Då syftet är att jämföra och kontrastera dessa parter mot varandra tillämpas två undersökningsmetoder, med djupintervjuer mot tre festivalarrangörer och en enkätundersökning mot 170 festivalbesökare. De slutsatser vi kan dra är att festivalarrangörer generellt önskar att attrahera en bred publik och uppfattningen är att artistutbudet på festivalen är en av publikens huvudsakliga lockelser. Vi kan konstatera en likhet mellan festivalarrangörerna och besökarna gällande prioriteringen av artistutbudet, och vilka artister som bokas har ofta följts av en strategisk process hos festivalarrangörerna. Vid besökarnas beslut vägs dock mer än bara artisterna in, exempelvis geografiskt läge och pris, men resultaten antyder att besökare känner starkt för artister de tycker om, varför vikten av dessa inte kan förbises. Interna drivkrafter som denna kan stärka en festivals ställning vid besökarens köpbeslut. Det råder konsensus mellan festivalarrangörer om att marknadsföringen syftar till att profilera festivalen hos besökarna och bygga lojalitet. Vi kan konstatera att festivaler och besökare länkas samman på flera olika plan och det är viktigt för festivalarrangörerna att ta tillvara på alla potentiella intressen hos besökarna på fler än ett plan för att bli framgångsrik.