Förtätning som stadsplaneringsstrategi : En studie om social hållbarhet med utgångspunkt från stadsbyggnadsprojektet Hagastaden

Sammanfattning: Förtätning används idag som en strategi vid planering av städer i Sverige. Det framgår från flera olika styrdokument, både statliga och kommunala. Förtätning anses som hållbart ur sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Det finns idag en bostadsbrist i Stockholm och kommunen vill lösa detta genom att bygga inåt i staden. De anser att förtätning leder till flera positiva sociala aspekter som närhet, integration och minskad bilanvändning. Syftet med studien har varit att undersöka om förtätningsstrategin är socialt hållbar. Detta har gjorts genom att undersöka den fysiska planeringen av stadsbyggnadsprojektet Hagastaden detaljplanområde 1 i Stockholm. Genom att granska litteratur och olika styrdokument om social hållbarhet och förtätning har material och kunskap samlats som grund för forskningen. Med denna vetenskapliga grund har sedan den fysiska planeringen av privata- och offentliga ytor, gaturum och bebyggelse studerats. Resultat från metoderna har sedan jämförts med rekommenderade värden från UN habitat och Spacescape. Därefter har svar kunnat ges kring sociala för- och nackdelar angående förtätningsidealet och Hagastadens planering. Facit har visat att förtätningsidealet är ett komplicerat ämne där en positiv aspekt ofta kan vara negativ i ett annat hänseende. Genom förtätningsidealet kan i vissa fall en konflikt uppstå mellan snabb ekonomisk tillväxt och den sociala hållbarheten. Det visar sig genom arbetet i form av högt exploateringstal på grund av hög bebyggelse som skapar minimalt insläpp av dagsljus samt bristfälliga privata ytor.