Idiomekvivalens i tvåspråkiga ordböcker En undersökning av svensk-isländsk och isländsk-svensk lexikografi

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om hur idiom behandlas i svensk-isländska och isländsk-svenska ordböcker. Förekomsten och behandlingen av arton svenska idiom, hämtade ur Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO), undersöks i Norstedts svensk-isländska ordbok (SIO). De isländska idiom som står som motsvarigheter till de svenska i SIO undersöks i Norstedts isländsk-svenska ordbok (ISO) och ISLEX, en isländsk-svensk nätordbok som för närvarande utarbetas vid bl.a. Göteborgs universitet. De arton svenska idiomen ur SO undersöks också direkt i ISLEX, då det i nätordboken är möjligt att söka på målspråket. Graden av ekvivalens mellan de idiom som återfinns och deras angivna motsvarigheter i de undersökta ordböckerna diskuteras utifrån olika ekvivalensaspekter, såsom semantisk, metaforisk och stilistisk ekvivalens. Också olika användargruppers tänkbara behov och ordböckernas funktion vägs in i diskussionen. För reception är hög grad av semantisk ekvivalens viktigast. Vid översättning kan den metaforiska och stilistiska ekvivalensnivån vara av lika stor vikt. För produktion är idiomen egentligen inte nödvändiga, då fullt tillfredsställande språk kan produceras utan idiom, men då åtminstone SIO och ISLEX både vänder sig till svenska och isländska användare är idiomen likväl nödvändiga för receptionssyftet. SIO är den ordbok som bäst täcker in de undersökta svenska idiomen, medan ISLEX bäst täcker in de isländska. I ISLEX har majoriteten av de återfunna idiomen ett idiom som motsvarighet i det andra språket, medan SIO oftare använder fria konstruktioner för att förklara svenska idiom på isländska. Detta kan sammankopplas med ISLEX bidirektionalitet och SIO:s monodirektionalitet. I studien undersöks också eventuella skillnader i sätten på vilka biologiskt respektive kulturellt motiverade idiom behandlas. Materialet tyder inte på någon väsentlig skillnad.