En sötare skatt - kan en sockerskatt bli verklighet i Sverige?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: De senaste åren har den svenska sockerkonsumtionen debatterats flitigt i media. Att Sverige skulle införa en sockerskatt för att minska den höga konsumtionen har föreslagits av såväl akademiker som politiker. Trots att ett införande av en svensk sockerskatt har föreslagits i en rad riksdagsmotioner, har dessa avslagits gång på gång. Debatten har trots detta fortsatt, och att den till slut kommer utmynna i ett lagförslag är det många som hoppas. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka möjligheter som finns för att införa en sockerskatt i Sverige, hur en sådan skatt kan tänkas vara utformad, samt vilka överväganden som bör göras vid införandet av en sådan skatt. För att kunna bedöma detta utreds därför hur skatter med syftet att styra konsumtionen är uppbyggda i Sverige, där alkoholskatten får statuera exempel. Dessutom utreds hur våra nordiska grannländers respektive sockerskatter är uppbyggda och vilka överväganden som gjorts vid införandet av dessa. Slutligen utreds vilka begränsningar EU-rätten eventuellt skulle uppställa vid ett potentiellt införande av en svensk sockerskatt. Utifrån svensk intern rätt kan fastställas att en potentiell sockerskatt lämpligast skulle vara en punktskatt – således den typ av skatt som den svenska alkoholskatten är. Sättet på vilket skatterna på socker och sockerrika varor är utformade i våra grannländer talar också för detta. Utifrån våra grannländers respektive sockerlagstiftningar och de överväganden som gjorts vid införandet av dessa kan konstateras att det finns många olika aspekter att ta hänsyn till vid införandet av en sockerskatt. Det viktigaste, och svåraste, att bedöma torde vara att bedöma vilka varor som ska omfattas av beskattningen. Det kan också konstateras att det är viktigt att skatten inte är utformad på ett sätt som påverkar industrin i allt för stor utsträckning, vilket står i motsatsförhållande till att syftet med skatten vore att minska konsumtionen, vilket kommer att påverka industrin. De ramar som EU-rätten uppställer vid införande av en sockerskatt är främst förbudet mot tullar och diskriminerande varuskatter som stadgas i FEUF och är viktiga delar av den fria rörligheten för varor. Den fria rörligheten för varor är en del av upprätthållandet av den fria marknaden och således en av EU:s grundpelare. Det är därför centralt att medlemsstaternas interna lagstiftningar inte på något sätt strider mot detta, vilket är viktigt att beakta vid utformandet av en potentiell sockerskatt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)