Betydelsen av kön och könsfördelning : Socialsekreterares syn på vikten av representation

Detta är en Kandidat-uppsats från Institutionen för socialvetenskap

Sammanfattning: Att könsfördelningen inom socialtjänsten i stort är ojämnt fördelad visste vi sedan tidigare. När vi gjorde vår praktik var den ena av oss ändå i en relativt heterogent könsfördelad grupp och den andra i en mer homogen. Tiden på enheterna fick oss att fundera på vad könsfördelningen i en arbetsgrupp kan få för konsekvenser i praktiken. Syftet med uppsatsen är att problematisera bilden av att en jämn könsfördelning per definition är gynnsam och att den ska väcka diskussion kring detta.Vi valde att arbeta med en kvalitativ metod där vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som verkar inom samma område. Fyra av intervjuerna genomfördes på en enhet där könsfördelningen var relativt heterogen och fyra på enhet där könsfördelningen var homogen. Vi ville genom intervjuerna undersöka hur socialsekreterarna inom de båda enheterna upplever vad kön och könsfördelning har för betydelse. Vi ville också studera hur de uppleverde ansträngningar som görs för att öka representationen av män i socialtjänsten. Resultaten av studien visade att informanterna hade många tankar och upplevelser kring att män får fördelar eftersom de befinner sig i minoritetsställning. Det framkom exempelvis att män respekteras mer av ledningen och att klassiska manliga beteenden ses som eftersträvansvärda vilket var särskilt tydligt i den homogena gruppen. Båda grupperna var dock överens om att en heterogen könsfördelning är att föredra då det kan gynna arbetsgruppen. I analysen av resultatet utgick vi från Hirdmans(1988) teori om genussystemet, en socialkonstruktivistisk ansats samt annan relevant tidigare forskning inom området som ett sätt att förstå ovanstående. I den avslutande diskussionen lyfter vi framförallt, med genussystemet som utgångspunkt, att så länge den patriarkala strukturen i samhället får råda kommer mannens överordning att fortsätta reproduceras. Det är således av vikt att synen på könen som komplementära och mannen som norm fortsätter att diskuteras, så att vinsten med fler manliga socialsekreterare inte går ut över jämställdheten och de kvinnliga socialsekreterarnas arbetssituation.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)