Vårdnadstvister - En rättsfallsanalys av hur förälderns kön påverkar rättens bedömning i vårdnadsfrågan

Sammanfattning: Enligt lag har ett barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Det kan tyckas att dessa grundläggande tankarna om barnets rättigheter som stadgas i de inledande bestämmelserna i 6 kap. föräldrabalken (1949:381) är självklara, ändå far barn illa varje år i Sverige. Antalet barn som lever under våldsamma förhållanden, under förhållanden där de blir utsatta för sexuella övergrepp eller där en förälder missbrukar är stort. Det är sällan barnet som uppmärksammar en vuxen på sin situation. Ett barn väntar sig att en vuxen ska se och förstå samt göra något åt det. Samhället har här ett ansvar att se barnen och se till att dessa barnen får växa upp i en trygg och säker miljö. Barnkonventionen ställer tillsammans med den svenska lagstiftningen upp krav på vad som ska göras för att säkerställa att barnets bästa tillgodoses i beslut som rör barnet. I praxis specificeras vidare vad barnets bästa innebär samt situationer då barnets bästa inte tillgodoses. I Sverige råder idag, till stora delar, en formell jämställdhet. Lagtext är könsneutral och alla ska dömas med likhet inför lagen. Däremot råder ännu inte reell jämställdhet. Förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt samt vilket kön den bäst lämpade föräldern bör ha finns fortfarande kvar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och redogöra för vad som är barnets bästa i fall där det förekommer våld, sexuella övergrepp och missbruk inom familjen. Redogörelsen tar sitt avstamp ur lagtext, förarbeten och praxis. Vidare är syftet att undersöka om det görs någon skillnad i bedömningen av mammor och pappor när det kommer till anklagelser om våld, sexuella övergrepp och missbruk inom familjen. Uppsatsen behandlar hur vårdnadsansvaret är uppbyggt i svensk rätt, vad som bedöms vara barnets bästa med stöd av praxis samt hur barnets bästa står i relation med situationer där det förekommer våld, sexuella övergrepp och missbruk inom familjen. Vidare görs en rättsfallsstudie av fall där det förekommer påståenden om våld, sexuella övergrepp och missbruk inom familjen. Efter analysen kan slutsatsen dras att det inte är förenligt med barnets bästa att växa upp i en miljö där de utsätts för våld, sexuella övergrepp eller missbruk. Vidare är det inte heller förenligt med barnets bästa att en förälder enkelt bedöms vara olämplig som vårdnadshavare. Slutligen råder fortfarande en ovisshet gällande om mammor och pappor bedöms lika inför lagen i fall om vårdnad.