Entreprenöriellt lärande i skolan – En intervjustudie om hur lärare upplever entreprenöriellt lärande i ett marknads- och målstyrt skolsystem

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sex lärare ser på entreprenöriellt lärande i deras undervisning, vad begreppet innefattar och hur de uppfattar implementeringen. Studien har även avsett undersöka lärarnas syn på huruvida implementeringen kan påverka elevers inlärning, samt om de anser att entreprenöriellt lärande är förenligt med skolans bedömnings- och övriga bildningsuppdrag. Ämnet bär med sig en problembild, med flera sammanlänkade aspekter. Entreprenöriellt lärande är starkt knutet till marknadsstyrning, där eleverna förväntas utveckla kompetenser de kan ha nytta av i framtiden. Skolan måste svara mot kravet på kvalitet, genom målstyrning och bedömningssituationer, vilket kan vara svårt att förena med det entreprenöriella lärandet. Slutligen kopplas entreprenöriellt lärande till att eleverna ska utveckla vissa kompetenser, samtidigt som läroplanens betoning på ämneskunskaper ökar. Här finns således en spänning mellan å ena sidan långsiktiga kompetenser, och å andra sidan kortsiktiga, mätbara ämneskunskaper. Studien har genomförts med semi-strukturerade intervjuer som grund, där sex lärare, verksamma i årskurs 1–3 valdes ut genom ett bekvämlighets- och målstyrt urval. Deltagarna är lärare utan specifik erfarenhet av att arbeta med entreprenöriellt lärande, då studien avser att undersöka hur lärare som inte aktivt undervisar enligt arbetssättet ser på implementeringen av det. Datan som framkom analyserades sedan utifrån en innehållsanalytisk metod, och vidare med läroplansteori som teoretiskt ramverk. Ur resultaten framkommer att lärarna resonerar lite olika kring begreppet och vad de lägger i det. Däremot att entreprenöriellt lärande har en given plats i skolan, tycks samtliga vara överens om. Vidare visar resultatet att de flesta lärarna ser bedömningsaspekten som utmanande. Det visar också att entreprenöriellt lärande tycks passa en särskild typ av elever, där arbetssättet verkar bära med sig ett visst elevideal. Slutligen diskuterar lärarna aspekten om kompetenser kontra kunskap, som kan kopplas till att den formulerade läroplanen är en kompromiss av vilken kunskap som olika krafter i samhället ser som den rätta.